EP har i en rad artiklar berättat om byggaren Magnus Rosenqvist som nu fått näringsförbud och är misstänkt för ekonomisk brottslighet. Något som han både förnekar och menar är felaktigt.
2011 tecknade hans byggbolag exploateringsavtalet i Åkersberg med Enköpings kommun. Hans plan var att det 20 hektar stora området skulle bebyggas med ett 50-tal villor. Majoriteten av tomterna skulle säljas obebyggda och resten till några byggföretag som skulle bygga ett antal villor vardera. Magnus Rosenqvists eget företag skulle bygga cirka tre hus.
När det gått några år och många av husen var klara och inflyttade, började boende tröttna på att exploatören inte gjorde i ordning området, som det var bestämt i avtalet. Den utlovade lekplatsen hade inte byggts, diken var vattenfyllda, kullar med fyllnadsmassor och hav med meterhöga tistlar spred ut sig i området.
Christian Penzo, vars familj varit med från början, minns hur det var.
– Hela området var en enda lergrop och Rosenqvists bolag gick i konkurs. Vi tyckte att kommunen borde göra något när de inte hade kollat upp entreprenören som de tecknat avtal med. Men så blev det inte, säger han.
Enköpings kommun sa nej till att ta över exploatörens ansvar så den samfällighetsförening som de boende skulle starta tvingades börja med att ta ett lån på två miljoner för att fixa sånt som Rosenqvists bolag skulle ha gjort enligt avtalet.
– Det viktigaste var ju att få till en lekplats så barnen hade någonstans att vara. Sen fixade vi det som pengarna räckte till – gräsmattor, vi jämnade av stora ytor och sånt, säger Christian Penzo.
Gator, gång- och cykelväg och belysning skulle Enköpings kommun anlägga i området men det var Magnus Rosenqvists bolag som skulle betala, tre miljoner i förskott och återstående kostnader när allt var klart och godkänt.
Men Rosenqvists bolag kunde inte betala enligt avtalet och kommunen gick 2013 därför med på att skriva ett tilläggsavtal. Enligt det fick kommunen istället sju tomter, till ett värde av 5,2 miljoner, som ersättning.
Enligt uppgifter från Enköpings kommuns exploateringsavdelningen skulle kommunen senare komma att sälja dessa tomter och på så vis få tillbaka det som utbyggnaden av gator, gång- och cykelväg och annat kostade.
Eftersom Rosenqvists bolags slutliga skuld till kommunen för gatukostnaderna hamnade på 4,9 miljoner tvingades Enköpings kommun betala bolaget 300 000 kronor i en så kallad mellanlikvid.
Men bara något år efter att kommunen övertagit de sju tomterna uppmärksammades man av banken på att fastigheterna var pantsatta. Magnus Rosenqvists bolag hade lånat sammanlagt 879 900 kronor med tomterna som säkerhet och hade inte löst lånen vid tidpunkten för kommunens tillträdesdag, trots att han försäkrat att fastigheterna hade överlåtits utan penninginteckningar.
"Ett grovt avtalsbrott", menade Enköpings kommun och gav Magnus Rosenqvist en vecka på sig att lösa lånen.
När det inte skedde lämnades en stämningsansökan för grovt avtalsbrott till tingsrätten. Men några pengar kom aldrig in och bolaget gick i konkurs. Enköpings kommun fortsatte att driva processen mot konkursboet.
För att inte samtidigt riskera att banken tog de pantsatta tomterna tvingades kommunen lösa lånen. Enligt exploateringsavdelningen fick kommunen så småningom en liten utdelning i konkursen, 268 000 kronor.