”Förr var det bara adeln och kungafamiljen som valde skola åt sina barn. Vi som tillhörde menigheten litade på att alla kommunala skolor höll acceptabel standard och därför gick våra barn i den skola som låg närmast hemmet. Ingen gjorde något skolval.” Så börjar en intressant artikel i en av morgontidningarna.
Hur ser det då ut i Enköping några år efter det ”fria” skolvalets införande. Enöglaskolan har 73 procent elever som har utländsk bakgrund, tätt följd av Rombergaskolan vars siffra är 59 procent, och Korsängsskolan med 27 procent. Jämför vi sedan med de privata alternativen är skillnaden större, Kunskapsskolan som har 11 procent och Robinsson som har för låga siffror för statistiken.
Det är svårt att komma till Sverige och snabbt lära sig vårt språk, inte blir det lättare om de flesta skolkamrater också kommer från andra länder. Vem ska jag prata svenska med, var ska jag höra språket?
Kunskapsforskning visar att blandade klasser ger dom bästa resultaten.
En likvärdig skola för alla är en grundläggande rättighet för medborgare som bor i det här landet Sverige, en del av samhällskontraktet. Har vi en likvärdigskola i Enköping, tyvärr är svaret nej. Detta är också den enskilt största fråga som vår skolledning identifierat. Grundskolechef Anders Härdevik svarar på en insändare om frågor runt den tänkta sammanslagningen mellan St. Ilian och Rombergaskolan, men han undviker att svara på en av funderingarna som handlade om ökad segregation genom sammanslagningen. Min fråga blir därför till politiker och skolledning, vilken är er strategi för att åstadkomma en likvärdig skola. Det målet har vi väl kvar i Enköping?
Skolstyrelsens ordförande Mats Flodin(m) tycker att lärarfacket ger en onödigt dyster bild av läget skolan och försöker på olika sätt prata bort vår skamligt låga placering i skolrankingen. Vid den senaste rankingen kommer vi på 283.e plats av Sveriges 290 kommuner, man skäms! Enköpings Kommun lägger betydligt mindre pengar än riksgenomsnittet på skolan, varför? Vi är en välmående kommun i Mälardalsregionen vi borde kunna betydligt bättre.
Enligt Flodin är det mesta bra vår skola men vi har inte tid och därför tackat nej till att vara med i ”Skolverkets Projekt för en bättre skola”!
Mina två avslutande frågor till Flodin och övriga i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden blir därför:
-Hur arbetar ni för att minska segregationen i Enköpings skolor?
-Hur ska vi förbättra resultaten och rankingen för Enköpings skolor?