– Vi måste få en total överblick. Om det behövs kan vi inte vara främmande för att skjuta fram några investeringar, säger finanskommunalrådet Peter Book (M).
De senaste åren har Enköpings kommun vuxit rejält och var under 2021 landets fjärde snabbast växande kommun. Enligt den befolkningsprognos som togs fram i juni kommer kommunen att ha gått från dagens närmare 48 000 invånare till över 57 000 om tio år, en ökning med närmare 19 procent. Den allra senaste tiden ser det dock ut som ökningstakten bromsats något men någon ny prognos finns ännu inte framtagen.
– Men siffrorna kommer att revideras, vi måste veta vilka som flyttar in, det påverkar ju hela bilden i budgetarbetet, säger Peter Book.
Prognosen från i juni visade annars att gruppen barn och ungdomar upp till 19 år ökar kraftigt de kommande tio åren, med 26 procent. I denna grupp finns de som använder kultur- och idrottsanläggningar mest.
Stämmer prognosen kommer kommunens behov av nya och ombyggda/anpassade kultur- och idrottslokaler att vara stort de kommande åren om efterfrågan ska tillgodoses.
På kort sikt är upplevelseförvaltningens lokalbehov ett antal projekt som redan påbörjats och planeras vara klart inom tre år; nya sporthallen i västra Enköping inklusive konstgräsplan, ombyggnad av C-paviljongen på Enavallen och nya lokaler för personal och maskinpark i Örsundsbro. För kulturen handlar det om Kulturhus Joar, ny fritidsgård på Lillsidan och ett nytt folkbibliotek i Örsundsbro.
På lite längre sikt, inom tio år, finns det behov av ytterligare en sporthall vid den nya kommunala skola som planeras, flera bokningsbara fullstora sporthallar, en multihall där elitidrott för flera idrotter blir möjlig att utövas, en utveckling av Bahcohallen så att den motsvarar de krav som ställs för spel i högre serier samt lokaler för övernattning i närheten av större hallar så att Enköping kan leva upp till profileringen "lägerstaden Enköping".
Inom tio år beräknas också kulturen behöva utvecklas, särskilt i kransorterna. Här nämns mer öppna folkbibliotek och att skolornas lokaler behöver utformas så de kan samnyttjas både dag- och kvällstid. Även andra typer av samlingslokaler anses viktiga att utveckla. Exempelvis behövs ett samarbete med föreningar som driver befintliga bygdegårdar.
De flesta idrottsanläggningar som finns i dag är byggda mellan 60- och 80-talet och har stora underhållsbehov. Detta i kombination med att verksamheterna som använder lokalerna fått nya arbetssätt samtidigt som ny lagstiftning tillkommit gör att stora investeringar även behöver göras för att dessa anläggningar inte ska förfalla.
Den ekonomiska osäkerheten som råder just nu, med skenande kostnader, är orsaken till att kommundirektören och ledningsgruppen fått i uppdrag att se över alla investeringar, förklarar Peter Book.
Vad tror du - kommer kommunen ha råd med allt detta?
– Det är en svår fråga. Det är inte omöjligt att vi behöver skjuta på investeringar 1-2 år. Men vi ska ha en mjuk inbromsning så vi är beredda att öka när lågkonjunkturen är över.
Kan det bli skattehöjning?
– Jag tror inte det är aktuellt. Många har det tufft med andra kostnadsökningar och då skulle det slå hårt.
Målet om att varje år ha 3-4 procent i överskott för framtida investeringar kommer man dock att behöva minska, till 0,5 - 1 procent, säger Peter Book.