Mikael Gustavsson Roxell tf förvaltningschef vård-och omsorgsförvaltningen.
Mikael Gustavsson Roxell sa till EP i mars att han var "fullständigt övertygad" om att det kommer att gå att vända på skutan, även om det innebar stora förändringar och skulle göra ont.
Utgångsläget var i början av året att det fattades 60 miljoner. Och resultaten för vård- och omsorgsförvaltningen är fortfarande minus efter sommaren. Semestermånaderna innebar mycket personalkostnader, för vikarier bland annat. Det resulterade i en avvikelse på totalt 12,8 miljoner under juni och juli.
Hur har arbetet gått hittills med att få bort underskottet?
– Jag tycker det går bra. Det vi förväntar oss i augustisiffrorna, och september framför allt, är en förändring vad gäller underskottet per månad, säger Mikael Gustavsson Roxell.
Kommunens vård- och omsorgsförvaltning har bara gått plus under fyra år sedan år 2011. Under förra året var resultatet minus 40,8 miljoner kronor.
– Augustis siffror ser ut som ett trendbrott åt rätt håll. Om det sedan verkligen är ett trendbrott – det återstå att se.
Något förvaltningen arbetar med nu är något Mikael Gustavsson Roxell kallar för "här och nu".
– Vad kan vi göra med personalkostnaderna här och nu för att minsta underskottet? Och det är väl det jag ser lite resultat av nu i augustisiffrorna. Jag hoppas det håller i sig.
Vad görs rent konkret?
– Vi försöker göra det här smart med delaktig personal så vi får en förändring som består. Jag säger väl till folk att jag är less på det här nu med ett underskott år efter år. Vi måste ta oss ur det här det nu. Vi har dragit igång rätt mycket förändringsarbete vad gäller bemanningsfrågor framför allt och samarbete mellan enheter. Tidigare har respektive enhet skött sin egen vikarieanskaffning. Nu måste vi gå ihop i ett kluster för att planera bemanningen, för att kunna använda våra duktiga heltidsarbetande på ett smart sätt.
Men målet är att jobba långsiktigt och hållbart, inga snabba pengar.
Minus 60 miljoner på helåret går i ekonomirapporterna att härleda till personalkostnader. Är det så illa?
– Det är ett sånt där worst case-läge om hur det såg ut vid ingången på året. Men nu har det gjorts saker så min uppfattning är att det kommer vara en lägre siffra där. Sen har vi jobb med köpta platser – där tror jag vi kommer minska kostnaderna.
Första halvåret såg inte bra ut.
–Men vi kan påverka hösten och framåt och målet är en så låg avvikelse som möjligt för att få en bra ingång på 2025. Detta för att förvaltning och politiken ska kunna planera och budgetera. Vi måste lämna ifrån oss ett bättre ekonomiskt underlag till politiken. Vi jobbar mycket med att följa upp chefernas arbete, en del chefer säger att det här är inte min grej. Inte så mycket dramatik i det, men det har varit lite för mycket låt gå. Nu har vi ökat trycket rejält på cheferna. Det vi gör spelar roll och är viktigt, säger Mikael Gustavsson Roxell.