Få anställda som ska ta hand om för många patienter. Vilket leder till att personal säger upp sig. Och de unga får inte den vård de behöver. Den sammanfattningen gör ett par av de anställa på BUP, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, i Enköping.

– Arbetsmiljöverket har varit här, men vi står fortfarande galet underbemannade mot den målgrupp vi har. Vi är fullbokade och har inga tider att ge patienterna. Ännu fler har nu sagt upp sig, säger en anställd som jobbar på BUP i Enköping.

Hon har vänt sig till EP för att berätta. Hon vill att information om arbetssituationen ska komma ut till allmänheten.

– Jag tycker skattebetalarna har rätt att veta vad de betalar för. Det är för högt tryck av patienter in. Jag vet att kollegor känner likadant som jag. Vi vill hjälpa men känner oss ganska maktlösa eftersom tiden aldrig räcker till. Det handlar ju om barn som mår väldigt dåligt och har det väldigt tufft.

Situationen var aktuell även i april i år. Arbetsmiljöverket krävde åtgärder vid BUP i Enköping då arbetsbelastningen var hög för de anställda. Någon riskbedömning gjordes inte i samband med detta och det slog Arbetsmiljöverket ner på.
Den personal som nu har vänt sig till EP, som väljer att prata anonymt, påpekar att det uppstår situationer som inte är bra.

– Risken är bland annat att vi sätter in tunga mediciner på barn och sedan inte följer upp dessa i tid enligt de riktlinjer som finns från Socialstyrelsen. ADHD-mediciner ska följas upp i tid eftersom det är narkotikaklassade mediciner som kan ge biverkningar. Jag tycker vi är grovt underbemannade och vi är inte tillgängliga.

Personalen säger vidare att det står allt fler barn och ungdomar på kö. Många fler än för några år sedan.

– Det är anställningsstopp för att ekonomin är som den är. Men samtidigt fortsätter remisserna att komma in. Så det har inte blivit bättre sedan Arbetsmiljöverket var här. Det är lika illa som innan tycker jag.

"Vår arbetsmiljö är så pass illa att folk säger upp sig. Vi kämpar som djur men vi är ju bara så många som vi är", säger en av de anställda som har hört av sig till EP för att berätta om hur hon upplever situationen på BUP i Enköping.

Foto: Maria Hedenlund

Hon fortsätter att beskriva arbetssituationen.

– Vi försöker trolla fram tider när föräldrarna ringer och är desperata. Vi försöker få hjälp av ledningen som då gör någon tillfällig lösning. Men vi är fortfarande galet underbemannade.
Personen tycker också det är snedfördelat mellan BUP i Enköping och samma mottagning i Uppsala.

– De borde omfördela resurserna. Som det är nu är det mycket resurser där och för lite här. Vi har ganska många patienter här i Enköping på antalet personal. Vissa dagar har vi ingen läkare och då kan vi inte gå rond. Vi tvingas hitta lösningar för vem som ska skriva på olika handlingar när det är luckor i läkarschemat.

– Jag anser att barnen får ojämlik vård. Vi kämpar som djur men vi är ju bara så många som vi är.

Både Vårdförbundet och Vision har varit delaktiga i processen.

– Men vi var inte med. Vi på golvet. Jag vet inte alls vad de pratade om. Jag tycker de kunde prata med oss som jobbar någon gång och inte bara med HR och chefer.

Ytterligare en personal berättar för EP om den dagliga arbetssituationen.

– Jag har jobbat i många år och detta med minskade resurser har blivit som en röd tråd. Jag tycker det är ojämlikt för patienterna. Det är skillnader i vård beroende på vilken enhet de får vård hos.

Arbetsbelastningen beskrivs som fortsatt hög.

– Det är väldigt pressat och väntelistor på allt. Det är läkarbrist och vi gör så gott vi kan men vi räcker inte till. Att då också få ihop en arbetsgrupp som fungerar det är inte helt lätt eftersom det skjuts in nya personer i det pressade läget.

Personen tycker att man borde samverka mer mellan enheterna och mellan skolor, barn- och ungdomshälsa och primärvård för att få bukt med situationen.

– Ibland sitter vi och gör samma saker. Det är en komplex situation men jag tycker vi borde kunna jobba mer konstruktivt. Jag skulle också önska mer transparens mot samhället så att folk får veta hur det fungerar. Föräldrar kan bli väldigt frustrerade när de bollas runt och inte förstår situationen.

Den anställde säger samtidigt att detta är världens bästa jobb där man möter fantastiska barn och ungdomar.

–Vi har ofta väldigt bra samtal. Paradoxalt nog är det ett otroligt meningsfullt jobb. Men vi personal har också gränser för hur mycket vi kan engagera oss innan vi brinner färdigt.