Vid sitt förra sammanträde tyckte vård- och omsorgsnämnden inte att man fått tillräckligt med information för att ta några besparingsbeslut.
I dag träffas de igen och nu ska de ha fått den information de efterfrågade.
De 34 miljoner som det saknas i budgeten motsvarar exakt summan för två uppdrag som nämnden tidigare givit förvaltningen men som man inte skickat med pengar till.
Det ena uppdraget, som redan börjat införas, är att ta bort delade turer i schemat för hemtjänsten och på omvårdnadsboendena. Något som kostar 10,7 miljoner per år i ökad bemanning.
Det andra är uppdraget att utöka den befintliga grundbemanningen, bland annat i syfte att kunna minska behovet av timvikarier, övertid, fyllnadstid och inbeordringar. Detta är ännu inte infört men beräknas kosta drygt 23 miljoner om året om det införs.
Eftersom det inte finns pengar i budgeten för dessa uppdrag måste andra kostnader motsvarande 34 miljoner tas bort, skriver förvaltningschefen Lotta Tronêt till nämnden.
Ett av dagens förslag till besparing är att aldrig ens utöka grundbemanningen. Dock, skriver förvaltningschefen, är det inte säkert att besparingen då blir så stor som 23 miljoner eftersom kostnader för vikarier, övertid och liknande kommer att tillkomma eftersom inte heller de ryms inom budgeten.
Här är några av de övriga besparingsförslagen:
Sänkt ambitionsnivå i riktlinjer för myndighetsutövning
Här finns förslagen som ska effektivisera personalens tid och redan i år kunna spara in 11 miljoner om de genomförs.
Matinköp till vårdtagarna föreslås ske på internet istället för att personal fysiskt handlar åt dem, något man idag lägger 1 200 timmar i månaden på. Tanken är att de flesta vårdtagare med personalens hjälp ska göra sina inköp online.
Leveranser av matlådor föreslås minskas och ersättas i 30 procent av fallen med matlåda beställd på nätet. Idag läggs 1 500 personaltimmar per månad på matlådeleveranser. 70 procent av vårdtagarna beräknas även fortsättningsvis behöver någon form av stöd i samband med måltid.
Arbetet med att ersätta fysisk tillsyn i vårdtagarnas hem med trygghetskameraövervakning föreslås fortsätta. Dagens 20 personer som har digital tillsyn hoppas man innan året är slut har ökat till 50.
Även så kallade schablontider för olika insatser föreslås att sänkas när nya beslut ska tas. Den som idag har insatsen måltidsstöd får exempelvis hjälp 7 timmar per vecka idag, nya kunder föreslås få 2,5 timmar per vecka. Tillsyn under dagtid minskas från 20 till 10 minuter per tillfälle och toalettbestyren minskas från 7 timmar per vecka till 4. Schablontiden för att få hjälp med matlagning är idag 7 timmar i veckan, i nya beslut föreslås den sänkas till 4 timmar.
Förvaltningen räknar i sin konsekvensanalys med att vårdtagarna kommer att bli oroliga och negativa till förändringarna i början. Men mest ser man fördelar med att kunderna kan göra sina inköp mer självständigt, hantering av betalningar blir tryggare, datakunskapen ökar och frigör mer tid. Att inte bli väckt under natten bedöms också vara en fördel.
Även för personalen bedöms förslagen vara positiva i stort, exempelvis genom förbättrad fysisk och psykisk arbetsmiljö.
Ta bort extra nattbemanning på särskilt boende
En satsning som infördes efter ökade krav från Socialstyrelsen och som förvaltningen menar givit de boende det stöd de behöver inom rimlig tid men också minskat riskerna för ensamarbete för personalen.
Skulle den extra nattbemanningen tas bort kan detta spara 6,7 miljoner på ett år. Konsekvenserna för kunderna bedöms enbart bli negativa med längre väntetid på hjälp, otrygghet, risk för sämre stöd. Personalen får ökad arbetsbelastning och ansvar, mer ensamarbete, risk för stress och sjukdom.
Personaleffektivisering med 1 procent
Beräknas ge en effekt på sju miljoner i år. Förvaltningen menar dock att organisationen redan är så slimmade att detta skulle äventyra både patientsäkerhet och säkerheten för medarbetarna. Detta anses som nästintill omöjligt då det till exempel skulle innebära att man inte tar in vikarier dag 1 - 3 vid sjukfrånvaro, extra resurser vid vak eller andra extrabehov som uppstår.
Konsekvenserna för kunderna bedöms bli stora med otrygghet, minskad kontinuitet, längre väntetider och beviljade insatser som inte kan fås som planerat.
Förslaget som nämnden ska ta ställning till idag omfattar ytterligare tre förändringsförslag som tillsammans kan spara 3,1 miljoner.