På kommunstyrelsens senaste sammanträde i veckan togs beslutet att skicka besparingsförslagen på remiss till de kommunala nämnderna. Planen är att förslagen ska bearbetas ute i verksamheterna och i juni ligga till grund för den ändring som man vill göra redan i årets budget. Men besparingarna gäller även 2024 och 2025.
Som EP berättat tidigare anser de styrande sex partierna att det behöver genomföras kostnadsminskningar och intäktsökningar för 55,8 miljoner i år, 34,2 miljoner 2024 och 21,7 miljoner 2025. Totalt 111,7 miljoner för de tre åren.
Många verksamheter omfattas av besparingarna. (se faktaruta)
Socialdemokraterna och Västerpartiet anser inte att besparingarna behövs och tycker att besparingsuppdraget redan är slutfört, i och med de förändringar som skett sedan i december då budgeten antogs. I sitt yrkande om avslag tar de upp ett antal punkter; 50 miljoner av den buffert på 100 miljoner som avsatts till extra elkostnader och nu inte behöver användas, 36 miljoner mer i skatteintäkter, 21 miljoner i utdelning från moderbolaget, 13 miljoner i elstöd samt 30 miljoner som förvaltningarna ska spara i ordinarie arbetsuppgifter.
Partiernas yrkande röstades ner men deras kritik kvarstår.
– Det är mycket vi motsätter oss. Det värsta är att man vill sänka försörjningsstödet, med motiveringen att "fler ska ut i jobb". Vi tycker också att fler ska ut i jobb men det kommer inte ske genom att man sänker försörjningsstödet till dem som har det sämst. Fattiga kommer bara att bli fattigare, säger Jesper Englundh.
Han vill gärna veta hur det ska gå till att fler ska komma ut i arbete när inga pengar avsätts till insatser som kan bidra till detta.
– Hade de kopplat förslaget till förebyggande insatser, då hade vi varit mer positiva. I dag har vi Joar Socia och Jobbcentrum som ska hjälpa människor att komma ut i egen försörjning men de föreslås inte få några mer resurser. Hur ska de då kunna göra mer än de gör i dag?
Över huvudtaget är han och hans parti kritiska till beräkningen av försörjningsstödet, som ligger till grund för besparingsförslaget. Där framgår att Enköpings kommun 2021 betalade ut 1 202 kronor i försörjningsstöd per invånare medan länssnittet låg på 889 kronor per invånare.
Socialdemokraterna menar att uträkningen är felaktig eftersom den inte tar hänsyn till befolkningsstorleken utan enbart utgår från snittkostnaden per kommun dividerat med antal kommuner, så kallat ovägt medeltal.
– Den summan skulle stämma om alla kommuner hade haft lika många invånare. Så är det ju inte så därför blir det väldigt fel när man räknar så, säger Johan Enfeldt, som lagt tid på att kontrollera siffrorna.
Enligt hans uträkning är länssnittet för försörjningsstöd istället 1 213 kronor per invånare, vilket är något över Enköpings snitt.
– Jag är mest bekymrad över den självbild vi får med styrets siffror. Går vi omkring och tror att vi ligger 30 procent högre än snittet så tror vi ju också att det finns anledning att göra något åt det. Hade vi vetat från början att vi ligger ungefär som snittet i länet finns det fortfarande skäl att hjälpa till att få folk i jobb men de akuta åtgärderna kan bli annorlunda, säger han.