Det händer att män som utsätts för våld av sin partner möts av skratt och kommentaren "Du kan väl slå tillbaka, du är väl karl för det".
Organisationen Brottsofferjouren (BOJ) kommer i kontakt med både män och kvinnor som utsätts för brott i nära relationer, så som Peter drabbats vilket EP berättat om.
– Det finns inte så många andra organisationer de kan vända sig till. Enstaka lokala mansjourer ger stöd till våldsutsatta män, säger Fredrik Mellqvist, generalsekreterare i Brottsofferjouren Sverige.
Enligt Brottsofferjouren finns ofta en förutfattad bild hos myndigheter, polis och sjukvård att det bara är männen som står för våldet.
Brottsofferjouren uppger att en våldsutsatt man i en heterosexuell relation strider mot mansbilden och en kvinna som är våldsutövare stämmer inte med bilden av hur en kvinna förväntas vara.
Det händer att män som utsätts för våld av sin partner möts av skratt och kommentaren "Du kan väl slå tillbaka, du är väl karl för det". Det händer även att våldsutsatta män har placerats i samtalsgrupper för våldsutövare, bara för att de är män.
Mörkertalet när det gäller våld i nära relationer är stort, både när det gäller kvinnor och män. Men troligen är mörkertalet större när det gäller män oavsett om de är heterosexuella relationer eller hbtqi-relationer.
Känslor av skuld och skam är starka hos våldsutsatta personer som oftast skuldbelägger sig själva för våldet istället för att lägga skulden där den hör hemma, hos våldsutövaren.
Och om det är svårt för en kvinna att berätta att hon är utsatt för våld är det ännu svårare för en man.
Omkring 18 procent av de personer som årligen får stöd av BOJ:s lokala brottsofferjourer gällande våld i nära relation är män.
Den som utsätts för våld kan vända sig till en lokal Brottsofferjour för att få stöd.
– Vi är vana att möta de här personerna, vi lyssnar och bekräftar att det som de utsätts för inte är ok. Det är viktigt eftersom de här männen ofta har mötts av misstro tidigare när de försökt berätta, säger Fredrik Mellqvist.
Brottsofferjourerna kan följa med personen till exempelvis polis eller socialtjänsten och även finnas med på plats vid en eventuell rättegång.
Det är inte heller ovanligt med så kallat "eftervåld" som kan bli värre än det tidigare våldet. Som orosanmälningar för att hämnas eller falska anklagelser om övergrepp.
Den våldsutsatta behöver då stöd för att orka med. Långvariga trakasserier dränerar den våldsutsatta på energi, vilket också är våldsutövarens syfte enligt Brottsofferjouren.