Hennes avdelning, Trafik- och mobilitetsenheten, ansvarar för trafikplaneringen i kommunen.
Eftersom större delen av utsläppen i Enköping kommer från trafiken är det också där de märkbara förändringarna måste till.
Fast det är känt sedan länge är inte alla mogna ännu, menar Alice Carlsson.
– Utveckling går fort men omställning måste få ta tid även om klockan tickar, säger hon.
I kommunen har man dock jobbat med frågan i flera år.
2017 antogs den trafikstrategi som styr hur kommunen ska arbeta med trafikfrågor i tätorten, bland annat för att nå målet om klimatneutralitet 2030. Strategin är vägledande i det mesta och ur den togs exempelvis parkeringspolicyn fram. Det var den som låg till grund för införandet av parkeringsavgift även första timmen i centrala Enköping, bland annat i syfte att få bort bilar som kör runt och letar efter gratisparkeringar.
Debatten om p-avgiften lät inte vänta på sig och var stundtals så hög att vissa politiska partier har velat slopa den. Så har det dock ännu inte blivit, även 2024 kommer p-avgiften första timmen att finnas kvar.
Alice Carlsson påpekar att åtgärderna man jobbar med absolut inte görs i syfte att försvåra för någon.
– Det handlar om att hitta lösningar som passar alla och ge invånarna rätt förutsättningar. Nu har Enköping bra förutsättningar för att folk ska kunna resa hållbart, till exempel. Sen ska vi bara få fler att hitta till busstrafiken och få förtroende för den, säger hon.
Det nya busslinjenätet har varit i bruk i drygt ett och ett halvt år och är den största enskilda klimatsatsningen som Enköpings kommun och Region Uppsala gjort tillsammans. I oktober i år, ett drygt år efter starten, hade antalet resor med de nya bussarna fördubblats och det uppsatta målet på 25 resor i snitt per invånare och år hade nåtts.
Men än är man inte nöjd. Till 2030 är målet att invånarna ska göra 40 resor per år i snitt. Kommunens önskemål att på sikt kunna fördubbla turtätheten, från var 30:e minut till var 15:e, skulle bidra till detta.
Mycket av det som Alice Carlssons avdelning gör görs med siktet inställt på att det ska vara lättare att gå, cykla eller åka kollektivt och att man därför ska välja bort bilen.
Fler och bättre cykelbanor, bättre cykelparkeringar, övergångspassager och en allmän hastighetssänkning från 50 till 40 kilometer i timmen i centrala Enköping planeras. Cykelgaraget vid Resecentrum som invigdes i början av året är hon lite extra stolt över.
– Det är både det billigaste att parkera i och det snabbast växande i Sverige. Idag har garaget drygt 81 användare. Det är verkligen en förmån för dem som väljer att resa hållbart, säger Alice Carlsson.
Andra förändringar inom kollektivtrafiken som inte kommunen är ensam om att styra över är planerna på att utöka stadsbusstrafiken till att också köra till industriområdet Sneby. Kommunens önskemål är också att Mälartåg, ett bolag som ägs av regionerna, ska börja köra sträckan Enköping-Västerås. Alice Carlsson påpekar dock att inga färdiga planer finns för detta.
Att få med sig Enköpingsborna i omställningsarbetet är den stora utmaningen, tycker hon.
– Vi ska börja jobba med ett koncept vars syfte är att med mjuka åtgärder få in tänket hos medborgarna, det kan handla om beteendepåverkande insatser, marknadsföring, olika typer av kampanjer och förmåner. Exempelvis som den kampanj som UL drev i oktober där pendlare fick testa att resa gratis med bussarna.
Tror du att Enköping kommer att vara klimatneutralt till 2030?
– Nej, jag tror inte vi når det målet. Det är tråkigt men nog inte heller en chock. Det är en målbild och man hade förstås önskat att det hade gått fortare.
Hon tror inte att Enköpingsborna är mogna ännu.
– Under lång tid har det betytt samma sak att vara Enköpingsbo i en småstad med stor landsbygd. Men Enköping är inte längre en småstad och jag tror att många har svårt att inse det. Många är kanske inte medvetna om vad den snabba befolkningsökningen inneburit, och kombinationen med klimatomställningen och de förändringar som måste till kan vara svåra att ta till sig.
– Men vi måste hitta ett läge där förändringen är hållbar och fungerar för alla. Landsbygdsborna har en förutsättning och stadsborna en annan.