Ett höghus på 65 meter kan bli det första som tågresenärer möter i Enköping. Huset som i planeringen kallas Entréhuset, ska bli ett nytt landmärke och ligga i Stationsstaden. Från början har fastighetsägarens ambition varit att bygga 21 våningar.
–Alla politikerna är med på att man ska se att man kommer till Enköping när man kör E18, och bedömt att det blir den lämpligaste platsen nära Resecentrum, säger Dan Blomberg som äger fastigheten som huset ska stå på.
Vad huset ska innehålla är svårt att säga exakt idag.
– Det blir bostäder i alla fall, så att det blir levande. Hotell, konferens, kanske restaurang på taket med utsikt. Attraktivt ska det bli i alla fall, säger Dan Blomberg.
Han köpte fastigheten 2019, men har inte byggt några landmärken tidigare.
– Jag är ingen byggherre, jag fick en fråga från en bankman om jag var intresserad, och tänkte att det inte kan vara fel att köpa en fastighet nära järnvägsstationen. Men det kostar att bygga, så det måste göras i samarbete med byggföretag, säger han.
För att utröna vilken höjd som skulle vara mest optimalt i stadssilhuetten har en analys gjorts, där fyra olika höjder på huset testats mot stadens silhuett från olika håll. Det högsta förslaget, 75 meter, har ratats för att det skulle ta över för mycket, liksom det lägsta på 45 meter, som inte skulle bli något landmärke att tala om.
Det är Isabell Eklund, projektledare stadsutveckling vid Enköpings kommun , som föredragit analysen till politikerna i plex-utskottet.
– Beslut kommer att tas först på plex-sammanträdet i oktober, jag har redovisat analysen om byggnaden. Idén har från början varit att ha ett landmärke, en märkesbyggnad, och hur skapar man det, är det höjden, utformningen eller annat? Om vi vill ha ett landmärke som syns i staden så är det ju höjden man får jobba med, säger Isabelle Eklund.
Stationsstaden är inte tänkt att bli en ny stadskärna.
– Det är en plats för arbete, pendling, boende. Inte sådana funktioner som ska finnas i en stadskärna.
De två förslagen som är kvar är antingen 55 eller 65 meter högt. Dessa höjder kräver inte bara dispens från Försvarsmakten, utan också en flyghinderanalys. Flyghinderanalysen kräver dessutom en exakt höjd, och godtar inte intervaller.
– Det beror på att vi ligger precis på gränsen i ett stoppområde, som är runt militära flyganläggningar. I det här fallet är det Ärna flygfält i Uppsala. Stoppområdet har formen av en smällkaramell, täcker stora delar av Uppsala län och inom den zonen ska man kunna flyga lågt med flygplan.
Först om ett beslut tas att ansöka om dispens, och om och när en dispens ges, kan byggnadens exakta utformning och höjd beslutas i en kommande detaljplan.
– Vi är i ett tidigt skede, det är många saker som ska klaffa. Försvarsmaktens yttrande kommer att väga tungt, säger Isabell Eklund.