I går morse skrev jag att byxorna skulle vara på – trots lyxen av ensamtid på arbetsplatsen.
Jag hade fel – förstås. Cyklade hem för att inta lunch. Det regnade. Det regnade mycket. Det regnade våldsamt. Såg till och med hur det löddrade från byxorna vid knäna (måste varit dåligt sköljda i tvätten och funnits kvar tvättmedelsrester i tyget).
Väl hemma var det bara att kapitulera för vädrets mäktiga makter. Byxorna åkte av. Allt åkte av. Jag fick byta ut alla klädesplagg till torra.
Sedan var det regnkläder och stövlar som gällde på vägen tillbaka. Då regnade det inte alls särskilt mycket – förstås.
Efter arbetsdagens slut tog jag på mig regnbyxor, regnjacka, sydväst och stövlar. Det regnade inte – förstås. Kändes som att den där fiskargubben från hötorgskonsten (bara pipan fattades) stegade in i livsmedelsbutiken för att fantisera ihop och införskaffa kvällens måltid.
I dag är det Internationella dagen mot kärnvapenprov. Det är i varje fall något som jag skriver under på – alla dagar i veckan.