Tack för ert svar Linda och Jonas.
När jag pratar livsmedelsförsörjning utgår jag från Sverige. Efter pandemin såg vi vad EU brast i sin hjälp till oss med materiel. Vi var många lantbrukare och företagare som ställde upp med skyddsutrustning till vårdboenden när EU inte hjälpte. Så låt oss utgå ifrån Sverige.
Nötkreatur är en del av kretsloppet och fotosyntesen. Nötkött liksom i de flesta andra animalieproduktioner har vi minskat vår självförsörjningsgrad till förmån för billig import. Nötkreatur och mjölkkor i Sverige har ett mycket lägre klimatavtryck än kor i EU och kor i EU har ett mycket lägre klimatavtryck än kor i resten av världen. Så där kan man minska klimatavtrycket genom att välja svenskt kött.
Ni skriver att över 90 procent av den importerade sojan i EU går till foder. Det är nog rätt, men av sojan som importerades under 2007–2009 till Europa gick mindre än 1procent till svenska husdjur. Av den 1 procent gick 40 procent till kor, 40 procent till fjäderfä, 10–15 procent till grisar och resten till häst, hund och katt. Soja importen har sedan minskat stadigt förutom 2018 då vi hade en svår torka i Sverige och importen ökade det året. Soja utgjorde 2,5 procent av kornas totala foderstat och oftast är den sojan en restprodukt av soja från annan användning. Dessutom har odling av åkerböna ökat som ersättning till soja för kor.
Att odla bönor som humankost i Sverige är begränsat. Vi har bra mark för svensk bönodling runt Kalmar, Öland och Gotland. Men den marken är inte tillräcklig för att byta ut köttet vi äter. Bönor och andra baljväxter ska man inte odla oftare än vart 8 år för att inte uppföröka sjukdomar i marken. Vi har i Sverige ca 2400kvadratmeter mark till varje invånare som ska klara av att försörja en i ett år samt ge utsäde till nästa år. Inte mycket åkermark alls. Av denna åkermark ligger viss mark i områden där det man enbart kan odla är vall eller foderspannmål till helsädesensilage. Det är för kort växtsäsong för att få fram spannmål eller baljväxter till mat. Utanför dessa hektar mark i Sverige har vi dessutom betesmarker. Utan mulens arbete blir dessa betesmarker igenvuxna och den biologiska mångfalden utarmas. Många av våra svenska betesmarker har samma höga artantal som regnskogarna. Ska vi låta dessa försvinna? Hur bra är det för miljön?
Korna är som jag sagt en del av ett kretslopp. I Sverige mer än i övriga världen, just på grund av att vi har djuren på bete. Sinkor betar, ungdjur betar, köttdjur betar, mjölkkor betar gräs. Sen finns det de som vill att korna ska få välja om de vill gå ut och beta eller få vara inne och äta ett foder som är anpassat till deras högpresterande leverans av mjölk. Kan jämföras med elitidrottsmän som kräver en bättre foderstat än vi normalpresterande.
Om vi ökar vår inhemska produktion av livsmedel blir vi mindre sårbara i händelse av krig eller kris, vi ökar den biologiska mångfalden, vi gör en välgärning för klimatet genom att vi minskar transporter och ser till att använda det kött som ger mindre klimatavtryck.
Vill sedan påpeka att en industri kan man stänga ner för semester men det kan man inte med djur, så vi har ingen djurindustri. Däremot har vi en förädlingsindustri, men det är något helt annat. Se till att värna vårt klimat och miljö samt minska vårt importberoende genom att köpa svenska livsmedel, och köp gärna kött för det är bra för det vi tidigare sagt.