Elin Haag jobbade på Tempo den kvällen butiken utsattes för ett väpnat rån.
Det var en måndag.
– Jag kommer ihåg det som igår, säger Elin Haag.
Hennes liv såg väldigt vanligt och enkelt ut då. Tränade, jobbade och red. Hon säger att hon får lugn i stallmiljön, så det är medan hon släpper ut hästarna i hagen som hon väljer att berätta om den där måndagen i oktober för två och ett halvt år sedan.
"Hästarna har betytt allt för mig" säger Elin.
– Jag har sedan jag varit liten, sprungit till Tempo här i Grillby och köpt glass. Eller åkt hit med farmor och farfar som bor här. Det var höjdpunkten på dagen.
Eftersom hon alltid tyckt att den lokala butiken varit mysig var steget till att jobba där som äldre inte stort. Hon beskriver sig som väldigt pratglad och att butiksjobb passar henne väldigt bra.
Men det kom att förändras när butiken rånades. Elin jobbade den dagen ute på golvet med att plocka varor och hennes kollega var i kassan.
"Det var en helt vanlig dag förutom att det var halloween"
– Bus eller godis?! Det var några småbarn som kom in med mask på sig, det var ju halloween, och ville ha godis. Annars var allt lugnt.
Vid stängning går Elin och hennes kollega ut via baksidan och slänger soporna. Då kommer två rånare ut ur mörkret som stått bakom en container. En riktar in sig med en pistol på kollegan och en på Elin.
– Fullkomlig panik. De första två sekunderna tror jag det är ett halloweenprank. Sen greppas jag av panik och förstår att det här är på riktigt.
I stallet känner Elin trygghet.
Taktiska draget
En av rånarna ber Elin slänga sin matkasse och handväska. Sen motas de mot dörren och kollegan tvingas larma av.
När de är på kontoret och de maskerade rånarna vill ha pengar, så säger kollegan något som Elin tycker var väldigt taktiskt:
– Hon säger att vi måste ta det lite lugnt för att hon håller på att svimma. Då fick övervakningskameran tid för bra bilder.
Rånet på Tempo i oktober 2022.
"Vid ett tillfälle såg jag rånarens ögon väldigt tydligt. Jag kommer aldrig glömma dem" berättar Elin.
Under hela rånet hade Elin en pistol riktad rakt mot hennes ansikte. Där och då förstod hon inte att pistolerna inte var riktiga.
– Det är det vidrigaste jag någonsin varit med om. Jag tänkte gör jag minsta lilla nu kommer han skjuta mig. Han var väldigt i ansiktet på mig med pistolen hela tiden och jag bara skakade.
"Jag har fortfarande mardrömmar"
"Hur kan de leva med sig själva efter att de utsatt mig för det här? Jag hoppas rånarna får lika många sömnlösa nätter som jag haft" säger Elin.
Vägen tillbaka till jobbet
Cheferna var efteråt förstående men hårda, och sa att Elin skulle gå hem och försöka att släppa lite av det hon varit med om. De var tydliga med att hon skulle komma tillbaka till butiken dagen efter.
– Och det är jag tacksam för. Annars kunde platsen ha blivit ett trauma istället för händelsen. Men jag stod i hallen i fyra timmar innan jag tog mig till jobbet.
Elin säger att hon minns i detalj hur "hennes" rånares ögon såg ut. Och vilka färger det var på rånarens alla kläder. Rånet pågick nio minuter.
– De längsta minuterna i mitt liv. Ser jag någon kille med mörkgrön huvtröja nu så hajar jag till. Och ögonen som jag såg på så nära håll, de har jag fortfarande mardrömmar om.
"Dagen efter stod jag i hallen i fyra timmar innan jag tog mig till jobbet" säger Elin.
Hur kändes det efter rånet?
– Det värsta var att läsa på Facebook och i lokala grupper. De skrev: Vad händer på Tempo? Värsta polisdraget i Grillby. Poliser här, poliser där. Det var bara en kund som skrev till mig: Hej Elin, det är poliser vid Tempo. Mår du bra? Alla andra ville bara veta om själva händelsen.
Efter rånet satt Elin ofta i stallet med hästen hon hade hand om. Där kunde hon få lugn och när hästen lade sitt huvud i hennes knä kändes det som tröst.
– För mig betyder hästarna otroligt mycket. Lugnet de ger är obeskrivligt. En kontakt som är otroligt vacker. Sinnesfrid.
"Har du varit med om ett rån så sök konkret hjälp direkt. Där och då tror man att det går att klara det själv. Men efteråt förstår jag hur viktigt det är" säger Elin.
Har rånet påverkat din vardag?
– Jag klarar fortfarande inte av att slänga soporna. Och tycker det är jobbigt att vara på lagret. Man ser inte vad som finns i mörkret och rädslan kommer alltid sitta där. Mörkret förknippas med att rånarna kom ut från mörkret.
Elins råd till de som utsätts för en traumatisk händelse är att söka hjälp direkt och ta emot allt stöd som går att få. Istället för att ta på sig en mask och tvingas vara tuffare än man känner sig.
"Jag är rädd för mörkret. Härom natten sprang jag genom mörkret till toaletten."
– Jag har ett jävla anamma. Och jag har blivit stenhård. Jag vill nog inte att alla ska se min sårbara sida, det är inte alltid jag kan vara utan den där masken, utan jag är har tuff yta istället. Jag önskar att jag tagit emot mer stöd.
Hon valde att fortsätta jobba i samma butik efter rånet.
– Rånet ska inte stoppa mig från att jobba där jag trivs. Tänk alla fina kunder som gjorde en insamling och gav oss blommor och ett kort där det stod "Inga jäkla rånare ska ta Tempo ifrån oss", säger Elin Haag.
Två bröder dömdes i höstas till fängelsestraff för brottet.