De båda syskonen, som nu är i tonåren, har upprepade gånger haft sex med varandra, något som ska ha pågått sedan de var i småbarnsåldern.
Saken blev känd bland myndigheter i och med en anmälan om att sexuella övergrepp förekommit mellan syskonen. De båda tonåringarna har uttryckt blandade känslor kring vad som hänt och beskrivit att de ville utföra handlingarna, men att de även ångrat vad de gjort.
Enligt utredningen blev föräldrarna chockade och arga när det hela uppdagades. Föräldrarna vidtog flera åtgärder för att sätta stopp för det sexuella umgänget. Mamman ändrade sitt arbetsschema så att barnen skulle lämnas ensamma så lite som möjligt och syskonen tilläts inte längre dela sovrum.
Frågan är då om denna ytterst ovanliga situation kräver ett tvångsomhändertagande av syskonen, vilket socialnämnden begärt.
I sitt avgörande skriver förvaltningrätten att barnen ägnat sig åt "ett socialt nedbrytande beteende", något som i sig kan utgöra grund för ett omhändertagande. Med ”socialt nedbrytande beteende” menas i lagtexten att barn uppför sig på ett sätt som avviker från samhällets grundläggande normer. Syftet med ett ingripande i den situationen är att myndigheterna ska kunna agera "i ett så pass tidigt skede att det ännu är möjligt att bryta en destruktiv utveckling".
En annan fråga är om behandling kan ges på frivillig väg och om barnen därmed kan bo kvar hemma. Domstolen är dock kritisk mot hur föräldrarna hanterat det som hänt.
Vad gäller pappan tyckte han att situationen var så svår att han reste bort och lämnade mamman och barnen ensamma i en månad. Under den månaden tillät han inte barnen att kontakta honom. Förvaltningsrätten poängterar att båda syskonen var att anse som offer för övergrepp och att de därmed haft stort behov av känslomässigt stöd. Att pappan i det läget undvek kontakt med dem innebär att han brustit i omsorgen.
Enligt domstolen har även mamman brustit på så sätt att syskonen flera gånger fått tillfälle att vara ensamma med varandra. Sammantaget finns det skäl för ett omhändertagande, fastslår rätten.
I utredningen hänvisas till forskning som bedömer att övergrepp mellan syskon ofta är grova och återkommande. Behandlingen vid sådana här ärenden är komplex, bland annat för att det kan finnas kluvna känslor av närhet och skam.