I början av juni för fyra år sedan åkte Robin Fransson och hans Enköpings RK till Årstafältet i Stockholm för att möta Hammarby i rugbyallsvenskan. Tidigt in i matchen hamnade Robin i en kontaktsituation där han fick en smäll mot huvudet. Strax efter ställde han sig upp och upptäckte att synen delvis hade försvunnit.
Robin spelade färdigt matchen men synen kom inte tillbaka. Efter färd till sjukhus konstaterades att han drabbats av en stroke. Blödningen hade uppstått i hjärnans syncentrum och lett till att hans förmåga att se på höger sida av ögonen försvunnit permanent.
Stroken innebar att han fick avsluta säsongen 2019 på bänken som tränare. Men året efter var han tillbaka på planen med ERK igen. Senare tog Robin även en ledarroll i det svenska P18-landslaget. I samband med ett läger för P18-landslaget föddes också idén om att han själv kanske inte var helt klar som spelare på internationell nivå.
– På lägret satt jag och Richard van den Broek (förbundskapten) och pratade och han frågade ifall jag verkligen var färdig. Han kände nog på sig att det fanns lite glöd fortfarande. Sedan var jag med på ett sjumannaläger och provade och på den vägen är det, säger Robin Fransson.
Efter stroken har det alltså blivit spel med både ERK i olika konstellationer och med sjumannalandslaget. I helgen blev det dessutom en 15-mannalandslamp när Sverige tog emot Tjeckien.
I den svenska laguppställningen fanns Enköpingssonen Tim Johansson och ERK:aren Elias Granath, men för första gången på sju år också Robin Fransson.
– Spela på Stockholms stadion var också en sån grej som jag ville göra. Det är inte anledningen till att jag kommit tillbaka, för jag känner att jag verkligen att fortfarande har något att tillföra på den här nivån, säger han.
Återkomsten i landslaget då? Jo Robin Fransson fick komma in från bänken efter knappt halva matchen och Sverige lyckades ta hem segern med 48-37.