Stina Arosenius från Nynäs gård i Enköping fortsätter sina framgångar inom fälttävlan.
När Svenska ridsportsförbundet skickar ut pressmeddelande om svenskt deltagande vid internationella tävlingar, i november bland annat i "Frankrike CCI3*-L, internationell fälttävlan", är hon ett av namnen.
– Det här är en viktig kvaltävling för nästa år, säger hon på telefon från franska Le Pouget, där hon med avslutning i helgen representerade Sverige i en flerdagars tävling.
– Jag är enda svensk och det är sammanlagt cirka 300 hästar till start här.
För två år sedan kunde hon glädjas åt en framskjuten placering i en av de få internationella tävlingar som arrangerades på grund av pandemin. Då kom hon femma av 24 deltagare i Kristianstad med tävlande från bland annat Storbritannien, Tyskland och Danmark på startlinjen.
När truppen till European Cup tog ut året efter var hon en av åtta i landslagstruppen. (Sandra Gustafsson/Koordinat, Stina Arosenius/Lorelei L, Julia Looström/Blue Carma, Amanda Nyqvist/Oki Doki, Madeleine Gustafsson/Miami C, Emma Tingsby/Zinobi, Jelena Femic/Wharton Street,
Wilma Eriksson/La Chanquelle).
Hon berättar att hon tagit steget till fyrstjärnig, näst högsta nivån och kommer närmast från en fyrstjärnig tävling i Holland.
Då gick du andra året på beridarprogrammet på Flyinge. Vad har hänt sedan du tog examen i våras?
– Jag har valt att vara kvar i Skåne. Jag jobbar hos Malin Josefsson, veterinär och uppfödare, med att rida in unghästar och utveckla min egen träning.
Vid sidan av sin tävlingshäst 13-åriga Lorelei-L tränar hon upp två egna unghästar, "dels fyraårige Chaffey från vår egen uppföding i Enköping, dels femårige Copiana".
– Dygnet har för få timmar, det är 100 procent häst, skrattar Stina Arosenius.
Just nu hinner hon sällan vara hemma på gården i Enköping, men kanske mer i framtiden.
Lorelei-L, Lottan, är 13 år och Stina Arosenius dröm vore att få tävla i ett stort internationellt mästerskap tillsammans. EM avgörs nästa år.
Fälttävlan är ridsportens mångkamp. Dressyr, banhoppning och terrängritt.
Vilken är din starkaste gren?
– Jag skulle nog säga att det är terrängen.
Hon red felfritt i tävlingen i Le Pouget, men lite för långsamt. Två nedslag i banhoppningen gjorde att hon hamnade på en 14:e-plats totalt.
– Och vi klarade ett viktigt kval till nästa år.