Christian Nordenberg hoppas få se mer ESK-hjärta och bra ledarskap, det han hänvisar till de gånger laget gått till allettan senaste åren.
EP träffar honom inne i 40-årsjubilerande Bahcohallen.
Det blir ett samtal om pengar, ledarrekrytering och stolthet. Han var ett år när hallen byggdes och har tillbringat en stor del av sin livstid här inne. Som spelare. Som juniortränare och i alla roller runt A-laget. Han har lämnat, bland annat för juniorhockey i Västerås, och kommit tillbaka.
Från och med den här säsongen är han sportchef, General Manager som det heter på hockeyspråk, och är ansvarig för att Jonas Norgren fick sparken och byttes ut mot assisterande tränaren Jakob Mylläri och att J20-tränaren Kevin Lidström numera går upp och tränar A-laget. Båda är rekryterade av Christian Nordenberg inför den här säsongen.
– Men vi hade inte gjort den här förändringen utan att ha haft spelarna med oss, säger han.
När det gäller att byta tränare är ESK värst i klassen under 2020-talet i den östra Hockeyettan. Jakob Mylläri blir sjunde huvudtränaren, tre har avslutat efter kort tid på grund av uteblivna resultat och "för att få in ny energi" i gruppen.
– Men om vi nu ska prata tränarbyte. Absolut, vi kan byta tränare sju gånger till. Men så länge inte varje individ tar sitt ansvar här spelar det ingen roll, säger han.
Klubben har misslyckats med att bygga kontinuitet runt A-laget de senaste åren. Det har säkert många, sammankopplade orsaker. Christian Nordenberg försöker förklara.
– Men någonstans hamnar vi i att det är min uppgift nu, att se till att vi har en klar agenda från J18 och att vi som enhet får hållbara spelare.
Två gånger de senaste fem åren har ändå ESK gått till Allettan.
Han pekar på två saker från de åren, 18/19 och 20/21, som han hoppas kunna skruva ännu ett varv på. Ledarskap och ESK-hjärta.
– När vi gick till play off och mötte Vimmerby hade vi en sådan som Linkan i laget, som blödde ESK, den där stoltheten och lojaliteten som ur-ESK:are kan jag sakna lite idag, säger Christian Nordenberg.
Andreas Lindquist, 35, spelar i division 4-laget i dag, hade en, nära nog, obruten kedja säsonger mellan 2004 och 2019 i A-laget.
Han ser framför sig en heltidsanställd tränare, eller tränare som strävar efter att bli det.
– Där är vi inte nu. Men det handlar främst om kompetensen, framför allt i ledarskapet.
Som det andra exemplet i närtid, när Patrik Fagerlund ledde laget till Allettan efter fina hösten 2020.
– Där hade du en gubbe som ville framåt själv, som förstod att ett resultat här skulle uppmärksammas. Han la den energin och kraften på laget före jaget.
Det ledde till det andra skälet att tränare slutar. Platsen i hierarkin. Han gick till allsvenska VIK och har idag förbundsuppdrag.
– Det är precis som i vilken bransch som helst. De största tar de bästa. Men det handlar naturligtvis också om ekonomi, säger han och fortsätter:
– En bra tränare kan göra att spelartruppen kostar lite lite mindre i lön också. En sådan typ av tränare tänker inte sitta på ett kansli och lägga istider för att fylla ut dagarna. Men får spelare som vill gärna spela för just den tränaren.
Hur svår är en sådan rekrytering?
– Vi har hittat en bra väg nu. Jag är säker på att Mylläri har den kompetensen i sig. Han har SHL-potential inom fem år om han fortsätter. Kevin kommer in och gör sitt andra uppdrag på seniorsidan (var assisterande i Surahammar året innan), men glöm inte de runt 400 matcher han gjort i den här ligan och att han spelat nästan en tredjedel av sin karriär i Enköping.
Han gick från J20 till seniorspelare i ESK, nu gör han det som tränare. Är det ett extra plus?
– Ja, det är klart att det är bra. Såklart. Det är ju även vår policy, men samtidigt är den ingen självklarhet att bara för att du spelat juniorhockey här ska du ta en seniorplats. Men alla dagar i veckan jag hellre tar en från egna led än utifrån om de är på samma nivå.
– Men Hockeyettan är svår i den bemärkelsen. 75 procent av alla här är mer eller mindre ideella. Det finns några uppstickare som Väsby, Hudiksvall, Karlskrona, några som kan hålla verksamheten ur ett företagsperspektiv snarare än föreningsperspektiv.
I ESK har man snarare tappat intäkter de två-tre senaste åren. Men han vill inte skylla på någon annan.
– Det är bara att göra sin omvärldsanalys. Vi måste leverera, de sportsliga resultaten är nog största orsaken.
Han säger att spelarbudgeten i år ligger på runt 600 000 kronor, mindre än förra året och nära nog hälften av hur den såg ut när han hade sportchefsrollen för fem år sedan.
Samtidigt har materialkostnaderna skenat i väg.
– De ligger på nästan en halv miljon idag. Den utgiften kommer vi alltid att ha, även om vi åker ner i tvåan. Skulle vi gå upp i allsvenskan ökar den lite.
Christian Nordenberg, ESK:s sportchef, menar att man kan byta ut sju tränare till utan att det hjälper om inte varje individ tar sitt ansvar.
Inflationen och produktutvecklingen gör sitt, samtidigt som intäkterna minskat. Han skulle förstås inte tacka nej till en storsponsor. Men han ser samtidigt en långsiktig fara i att någon stark person ensam skulle gå in med pengar "med klubben som leksak, att inte bygga genuint".
– Vi vill gärna ha näringslivet med oss och jag tror på att göra saker tillsammans mer än att ensam är stark. Jag skulle ju gärna se den satsningen inom hockey i Enköping, eftersom jag jobbar med det. Ett problem är att företag idag oftast har centrala sponsor-policys som gör det svårt för oss, om man inte typ syns i Cmore. Och då ryker ju hela Hockeyettan.
Hur vi lever idag, med större konsumtion av sport och nöje digitalt, gör att det är svårare att locka publik till hallen, speciellt om resultaten uteblir, menar han.
Men när ni körde gratismatch ifjol kom 500. Potentialen finns ändå...
– Ja, det är jättekul, man skulle önska att vi hade 450-500 i serielunken också och kanske runt tusen på en gratismatch. Där tror jag östra hockeyettan har det speciellt tufft med konkurrensen från elitlag på nära håll, men det gäller ju alla idrotter.
Ni har ingen klubbchef och nu har du sportchefsrollen igen. Hur mycket jobbar du?
– Jag har lön, men sett till alla timmar jag lägger ner så är det mer som ett resebidrag, säger Västeråsaren och skrattar lite.
– När Fredrik Lindberg i styrelsen ställde frågan under förra säsongen var det mer eller mindre självklart att ställa upp igen. För klubben.
Resultatmässiga framtiden då? Om ESK kan kompensera för sitt nuvarande läge i hockeyhierarkin tror han ändå att klubben på sikt kan vara bland de tio som alltid är med i slutrundorna i play off.
– Nålsögat att gå upp är så litet och för att vara där måste vi upp i kanske två miljoner, säger han om spelarbudgeten.