Det är ett haveri för hela Hockeysverige

Inget lag åker ur landets tredjeliga i ishockey. Ett heligt tävlingsmoment försvinner. Det kan bli en övergångshets utan dess like. Och det handlar egentligen bara om pengar. Det är ett haveri för hela ligasystemet i svensk ishockey.

Ett beslut på hal is. Inget lag åker ur Hockeyettan kommande säsong. Men kommer det att göra ligan bättre?

Ett beslut på hal is. Inget lag åker ur Hockeyettan kommande säsong. Men kommer det att göra ligan bättre?

Foto: Anders Hallman

Ishockey2024-09-03 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Enköping och de andra 35 klubbarna i Hockeyettan behöver inte vara oroliga. Svenska Ishockeyförbundet har bestämt att det inte går att åka ur ligan kommande säsong. En liga som många gånger rankats som den bästa tredjeligan i hockeyvärlden. 

Hur kunde det bli så? Och vad blir konsekvenserna? 

Fyra klubbar (Kristianstad, Kallinge, Bäcken och Strömsbro) nådde inte elitlicensens krav och skickades ur ligan i somras. Ingen klubb underifrån hade råd att ta deras plats. Därför känns det svårt att ta den här säsongen riktigt på allvar när ett av de mest kittlande tävlingsmomenten försvinner. Att inget lag kan åka ur - när förbundet vill ha 40 klubbar i Hockeyettan.

I min värld handlar det om att man satt för stor prestige i att hålla sig inom modellen med elitlicensen. För att den funkar i SHL och Hockeyallsvenskan. Självklart ska alla göra rätt för sig, och det måste finnas en ram som styr. Det handlar inte om det.

Men har man kollat ordentligt vad det finns för förutsättningar för alla 40 klubbar, som man vill ha med? Och vilka förutsättningar det finns för lagen i division två att gå upp. Det kostar att gå upp en serie, det vet alla i branschen. Men det känns som att det har blivit för dyrt och glappet mellan ettan och division två bara ökat. 

Och kommer det att hinna förändras på en säsong? Jag tror inte det. 

Då är ju felet att det är för många lag i ligan, om man vill ha modellen med elitlicens. För det spretar något enormt mellan de rika och de fattiga i Hockeyettan. Enköping är stabila någonstans mitt emellan, och klarar sig hyfsat. Men det finns klubbar som drivs nästan helt ideellt och aldrig kan tjäna pengar på sin verksamhet och får vara glada om de går runt. Och så finns det de som bedriver en nästan helprofessionell verksamhet med en spelarbudget på runt fem miljoner. 

Ska man ha så många lag som 40 så måste det väl ändå vara det viktigaste att det går runt, och man går plus, eller? 

Jag tror inte förbundet tänker all in här. 

Och hur kommer det bli med alla övergångar? Både under grundserien och i januari när transferfönstret stänger? Risken är att det kan eskalera helt. Klubbar med skral ekonomi kommer ju ta varje liten chans att tjäna sig en hacka och släppa spelare hej vilt om de får chansen. Det är ju himmelriket för en förening att få in mera cash.

De riskerar liksom inget sportsligt heller, och kan spela med halva juniorlaget om så krävs. Och egentligen gör de inget fel eftersom det är vad förbundet vill - att klubbarna ska få bättre ekonomi när strävan är att hålla sig inom modellen med elitlicensen. För den finns ju alltid kvar oavsett att ingen åker ur. Det piskade kravet på eget kapital. Men hur blir det med kvaliteten och jämnheten i serierna då?

Jag har alltid trott mer på en modell med 30 lag i Hockeyettan. Tio i södra, tio i mellersta och tio i norra. Det spetsar till de sportsliga förutsättningarna, och de lag som verkligen har råd kan spela där. Och de som inte riktigt har råd kan skapa sig förutsättningar för det i division två med mindre risk - och samtidigt höja statusen i hockeytvåan. 

Då kan man också ställa andra krav om elitlicens på riktigt.