Efter några succésäsongen i allsvenskan med Nyköpingslaget Onyx bar det den här säsongen vidare till Jönköping IK i Svenska Superligan, SSL.
Där har poängen fortsatt att rulla in. Men trots det är inte Jesper helt nöjd.
– Det började bra. Låg på 1.5 poäng i snitt, och det är väl omkring där jag vill ligga. Sedan gick det sämre i 5-6 matcher, så egentligen är jag inte helt nöjd. Jag vet vad jag kan, men samtidigt får man kanske vara lite ödmjuk, det är ändå en helt annan nivå. Men jag har höga krav på mig själv och har allti haft det.
Till och med för höga ibland?
– Säg att vi vinner en match och vi gör sex mål eller så. Har jag inte gjort mål då är jag väldigt missnöjd, även om folk runtomkring kan säga att mycket annat var bra. Jag har ofta svårt att se det. Jag tror någonstans att det är det som tagit mig hit ändå, att jag verkligen älskar att göra mål.
Trots en helt ny nivå och en ny omgivning har det blivit 20 poäng på 17 matcher. Dessutom en fantastisk start med ett hattrick i premiärmatchen. Men det var ändå tufft i början.
– Jag har flyttat omkring en hel del de senaste åren, så jag visste ju vad som väntade. Men jag trivdes väldigt bra i Nyköping och det hade liksom blivit "hemma". I början var det tufft i Jönköping i och med att jag tränade ensam när jag kom dit – försäsongen hade inte dragit igång på allvar. Men det släppte när det väl drog igång. Nu känns det riktigt bra.
Du trivs med laget och staden?
– Vi har en väldigt speciell gemenskap. Flera i laget bor i samma område och några av oss jobbar dessutom ihop. Man kanske skulle kunna tro att vi skulle tröttna på varandra, men vi trivs ihop och vi har väldigt högt till tak i laget.
Som innebandyspelare på den absolut högsta nivån i Sverige, SSL, är inte livet en dans på rosor som det ibland upplevs kring andra sporter. De flesta har ett jobb vid sidan av sporten.
– Jag jobbar på ett företag som tillverkar dörrar. Jag har hand om att sätta in glas i dem. Det funkar bra, men det är tufft att jobba heltid med det, och sedan jobba halvtid med innebandyn.
Inte mycket fritid?
– Nej, inte alls. Vi har träningar nästan varje dag och en del vardagsmatcher. Onsdagar är träningsfria, men då försöker jag köra på gymmet. Den enda lediga dagen är egentligen fredag, och då brukar jag komma hem från jobbet och bara sitta i soffan fram tills jag lägger mig. Spela tv-spel och kanske käka en pizza – har en riktigt slapp dag, helt enkelt. Det var annorlunda i allsvenskan, då fanns det mer tid.
För steget mellan allsvenskan och SSL är större än man tror.
– Jag skulle säga att det är det största steget i hela seriesystemet. I allsvenskan kunde man ha en halvtaskig dag och ändå gå från en match med 4 poäng. Om du har en sådan dag i SSL rör du knappt bollen. Jag skulle kanske säga att det är som att jämföra SHL och NHL i hockey. Det är en jättestor skillnad. Dessutom är det en mycket större mängd träning och intensivare matchning.
Nu är du i SSL, vilket varit ett stort mål. Är du framme nu, eller finns det steg kvar?
– Jag är långt ifrån klar. Målet är att få spela slutspel och dessutom vinna skytteligan. Trots att jag börjar bli lite "gammal", fyller ändå 28 snart, så känner jag ändå att det finns mycket kvar. Känner man inte det så tror jag man kan lägga ner och börja spela med något kompisgäng för att det är roligt.