När Lokomotiv Grillby avslutade sista seriematchen i division 2 herrar, seger mot Sirius den 19 mars, tänkte Martin Ramström att det var över med innebandyn för hans del.
– Jag har inte tänkt någonting på innebandy sedan dess, så det här, nej det här var ingenting jag hade tänkt mig, säger han.
Det skulle låta annorlunda, sju månader senare.
I kväll gör han comeback som ansvarig tränare i ett annat division 2-lag, Enköpings IBK.
– Det är roligt, jag får på något sätt knyta ihop säcken, säger Martin Ramström.
För han kunde inte motstå när han uppvaktades av både styrelsen och spelarna, berättar han.
Martin Ramström känner väl till föreningen. Minst sagt.
– Jag har nog haft nästan alla roller i klubben. Det började med när vi i juniorlaget vann serien, det måste ha varit 92/93. Sedan kom jag snabbt med i styrelsearbetet, säger han och med historiken av att både ha spelat i och tränat seniorlag är startsträckan kort för ett vidare engagemang.
– När man är borta ett tag saknar man ju det, tugget i omklädningsrummet. Och det driv och engagemang som finns, man får ju energin tillbaka och glömmer bort när det går tungt. Det är det som är tjusningen med lagidrott, skrattar han och berättar att "Han och Rogga", lagledaren Roger Eriksson, har bestämt sig för att ta det här.
– Vi har spelat både med och mot varandra, känner varandra sedan länge.
I slutet av augusti presenterades Lars Basse Englund som ny tränare och var med i inledningen av säsongen, bland annat tävlingspremiären 22/23, DM-matchen mot FBC Uppsala som laget vann med 10-3.
"Jag tror nog att det kommer att bli bra. En kul start när man inte varit med på ett tag", sa han till EP i intervjun efter matchen.
Men tränarcomebacken blev kortvarig och när laget hade seriepremiär borta mot Frötuna så stod laget utan ansvarig tränare.
– Det är vi spelare som har skött träningen nu, berättade Louise Andersson i samband med hemmapremiären.
Men vad var det som hände?
Lars Englund säger att det var kul att vara tillbaka, rent innebandymässigt.
– Men kroppsligt orkade jag inte.
Knän och höfter sa ifrån.
– Jag kan inte bara vara med lite grand, som tränare vill man visa övningar och att stå vid sidan på matcher gjorde värken värre. Jag trodde det skulle gå, men tyvärr.
– Det var inga hard feelings eller så, men det gick inte, förtydligar han.