Alligator Malans blev Supercup-mästare i helgen. Theodor "Thedde" Jonsson längst ned till höger.
Theodor "Thedde" Jonsson, 25, är ute på sitt stora äventyr. Ett snedslag med den håliga innebandybollen från Lichtenstein i staden Maienfeld i östra Schweiz försörjer sig Enköpingsbon sedan i somras som innebandytränare i högstaligalaget Alligator Malans.
Och innebandylivet i Maienfeld hade inte kunnat börja bättre. I söndags blev Alligator Malans och "Thedde" Supercupmästare!
– Det var klubbens första titel sedan 2015, och det är årets första möjliga titel av tre, så nu kör vi bara på, säger "Thedde" och skrattar.
För att kvalificera sig till Supercupen är man tvungen att vara ett av fyra semifinallag i ligan föregående säsong.
– Så det är tufft. Du behöver prestera bra under våren, men också följa upp det med en stark insats direkt vid säsongsstart säsongen därpå.
Theodor lämnade ett tränarjobb i SSL-klubben Storvreta för att testa på livet som tränare i Schweiz.
– Det är lite annorlunda. Storvreta kan man ju säga är mitt uppe i sin storhetstid medan Malans har den lite bakom sig. Mitt jobb är väl att vara med och ta oss tillbaka till toppen.
"Thedde" är huvudtränare för U21-laget, men också assisterande tränare för NLA-laget.
– Utöver det så är tanken att jag ska ta fram en röd tråd för klubben, en kultur som vi ska träna efter i alla ungdomslagen. Men jag är mycket engagerad i NLA-laget också. Tränaren (schweizaren Pius Caluori, reds anm) har gett mig ett stort förtroende.
Så här långt är livet i Maienfeld en fullträff.
– Människorna runt klubben är helt fantastiska och brinner verkligen för innebandy. Det är oerhört professionellt, som ny i klubben känner man sig verkligen välkommen, jag får hjälp med allt. Därför var det så skönt att vi kunde betala tillbaka med en titel direkt, säger "Thedde", men fortsätter:
– Allt runt innebandyn är perfekt, men än så länge har man inte kommit in i allt runtomkring. När jag jobbade i Storvreta kunde man åka hem till familj och kompisar när man ville, en timme hemifrån, så är det ju inte nu. Det är det mentala som kommer att bli tufft för mig. Kanske kommer jag hem en kort sväng till jul beroende på covidsituationen, annars blir det i juni nästa år.
Blir man rik på att vara innebandytränare i Schweiz?
– Nej, då har man valt fel sport. Men man lever bra.
Hur länge blir du kvar?
– Jag har ett 1+2-årskontrakt, så mitt mål är att vara kvar i tre år.