Martin Boquist, 41, ser just nu fram mot nästa utmaning med landslaget efter EM-silvret i januari.
– Det gav oss massor av energi. Det känns bra just nu i landslaget.
Närmast väntar två landskamper mot Kroatien innan Sverige ställs mot Nederländerna i två direkt avgörande VM-kvalmatcher i juni.
– Nederländerna är en nation som kommer starkt på både dam- och herrsidan. De har ett gäng spelare i Bundesliga. Vi är favoriter, men spelar vi inte på topp förlorar vi.
Martin Boquist har kontrakt med landslaget fram till efter OS 2020 i Tokyo, vilket är den långsiktiga målsättningen för honom och förbundskapten Kristján Andrésson.
Ett OS-guld är det som saknas för svenska herrlandslaget, som tagit fyra silver sedan OS i Barcelona 1992.
– Vi har fina förutsättningar att gå långt i nästa OS, men vi måste kvalificera oss först. Många av spelarna i dagens landslag är i en bra ålder då, 27-28 år. Det skulle vara fantastiskt att vinna guld, det är fantastisk att bara få uppleva ett OS, säger Martin Boquist, som var med och tog ett av silvren i Sydney 2000.
– För mig var det fint att vinna ett silver, men jag vet att det var delade uppfattningar om det i truppen.
Han är just nu tjänstledig från sitt civila jobb fram till matcherna mot Kroatien i april. Tidigare tränade han Ricoh i högsta serien, Handbollsligan, men har nu inget uppdrag som klubbtränare.
– Jag är skyldig familjen en hel del tid. Den tid jag får över nu har jag inte haft på många år. I dag har vi varit ute i Bredsand och åkt skridskor och spelat hockey på isen. Det var en helt fantastisk dag i det fina vädret. Det är lite skillnad i livskvalitet mot att sitta i en buss på väg ner till Skåne en söndag, fast det kan också vara kul.
Men även mellan landslagsuppdragen blir det mycket handboll, inte minst på hemmaplan för ex-proffset som efter karriären flyttade ihop med hustrun Jenny, också hon före detta landslagsspelare, i en villa i Enköping.
– Våra grabbar, 9 och 13 år gamla, spelar handboll i EHF och dessutom fotboll i Fanna. Jenny tränar dem men det händer att jag rycker in sporadiskt.
Skillnaderna mot ett landslagsläger är inte så avlägsna som man kan tro.
– Mycket är samma övningar och samma problem som ska lösas. Det vi sysslar med på landslagslägren är ju en utveckling av det ungdomarna lär sig.
På söndag delar Martin Boquist för andra gången ut stipendierna för Ossis minnesfond, i år i samband med EHF-damernas avslutningsmatch mot Bolton i Idrottshuset.
– Vi är väldigt glada att Martin Boquist, en spelare med så stora meriter, ställer upp för oss som prisutdelare. Det inspirerar många som jobbar med handboll i Enköping, säger Hasse Svegmar i Ossis minnesfond.