Segern och rekordet i Tretimmarsloppet på Gröngarn för två veckor sedan följdes upp med banrekord och vinst i helgens halvmara i Månkarbo.
– Det var en formindikation att jag hann springa tio varv i år, säger han om den fyra kilometer långa och ganska krävande varvbanan runt Gröngarnsåsen.
Efter det åkte han på en kombinerad semester och träningsvecka till Grekland. Han hade tänkt springa maratonloppet i helgens uppländska tävling.
– Men när det blev inställt satsade jag på halvmaran istället.
Är du nöjd med loppet?
– Hyfsat nöjd, men jag skulle kunna pressa tiden ytterligare något, säger han.
Men han berättar om en del tuffa förutsättningar med blåst och partier av grusväg, så 1.13,21 är han ändå tillfreds med.
Hur har sommaren sett ut annars, rent tränings- och tävlingsmässigt?
– Jag befarade som sagt att jag skulle tvingas ta det lugnt två-tre veckor efter Stockholms Marathon, men med facit i hand var det kanske bra att det just var magen som krånglade och inte någon skada, säger han.
Nu kunde han börja träna nästan direkt.
– Jag är kvar i Uppsala och har jobbat ganska mycket i sommar, på ett LSS-boende sju kilometer hemifrån. Så träningen har ofta bestått i att jag har sprungit fram och tillbaka från jobbet och tagit lite omvägar när jag känt för det. Det har varit en mycket bra träning, säger 23-åringen, som har ett av målen att slå klubbrekord på den klassiska maraton-distansen.
Men det är lättare sagt än gjort. Tomas Ekblom är fortfarande den snabbaste EAI:aren genom tiderna när han 1983 - för 40 år sedan - sprang på 2.31,41 det år han fyllde 30.
Sitt eget rekord slog han i spanska Malaga, 2.32,22, förra året.
– Jag hoppas att snart kunna spräcka 2.30-gränsen, men det viktigaste för att kunna hålla som löpare i många år framåt är ju att undvika skador.
Därför ser han också till att tänka långt fram i tiden.
En fråga han ofta ställer till sig själv är: "Har jag någon nytta av det här som löpare om tio år".
– Nu närmast väntar en mindre tävling på 10 000 meter i Västerås, säger han.
Något mer maratonlopp är inte inbokat i Lukas kalender i år. Än.
– Men jag hoppas kunna springa under 1,50 i Lidingöloppet senare i höst.
Och kanske hittar han på "någon egen kul grej som utmaning".