Det var 15:e gången loppet mellan Uppsala och Enköping avgjordes på den gamla banvallen, järnvägssträckningen mellan städerna som lades ned 1979 och fick ett löplopp samma väg 31 år senare.
Det normala maratonloppet på dryga 42 kilometer räcker inte för det här specialloppet som mäter 50 kilometer jämnt. Men det finns valmöjligheter.
Terese Segerström segrade på halva distansen med start i Örsundsbro och duon David Sahi och Jonathan Persson delade MTB-segern, cykelloppet från Uppsala till det vita tältet på Stora torget.
Många stoppade en slant i "kollektburken" som tack för arrangemanget. I övrigt är det inga avgifter.
– Vi har inga speciella kostnader utan allt görs ideellt, säger arrangören Jonas Wängberg som varit med från start.
– Vi körde även åren under pandemin, men då hade vi ingen officiell tidtagning.
Pamela Juarez Morgan från Enköping var en av MTB-åkarna som tackade för det fina arrangemanget och hyllar arrangörerna som lockat totalt ett par hundra deltagare i de olika klasserna.
Hon har cyklat två gånger och sprungit en.
– Det här var mycket lättare. Det är ju skonsammare för kroppen än att springa, säger hon.
– Då körde jag från Örsundsbro, det räckte för mig, säger hon.
Nu cyklade hon i mål, bara lite snabbare än de 3,30 det tog för Lukas Segersten att springa.
Det var för övrigt två minuter snabbare än fjolårssegraren Patrik Eklunds tid.
Vad säger du om loppet, Lukas?
– Ska jag varit ärlig, tidsmässigt kanske jag siktade lite högre. Men jag har ju aldrig sprungit tidigare och det var ganska lerigt på en del ställen och varmt.
Han fortsätter, och låter mer nöjd:
– Framför allt var det ju kul att springa originaldistansen och vinna loppet första gången jag sprang.
Det talas en del om de stora höjdskillnaderna vid Ledningsregementet, där banan går i grusgropar?
– Ja, det var tufft där. Man vet att man kommer att tappa. Kilometern där kanske går på sex minuter, det får man ha med i beräkningarna.
Nu väntar Stockholm...
– Ja, det var lite skönt att ha med sig segern mentalt.
Är det stor skillnad när man lägger på åtta kilometer som i Aros Marathon?
– Hade det varit fem mil asfalt, hade det nog inte varit jättestor skillnad. Men nu var det en del grus och lera.Det känns inte så farligt där och då, men man får väl kanske inte riktigt samma flyt i steget.
På så sätt är Aros Marathon ett extra tufft lopp. Som har kommit för att stanna.