Siv Karlström från Svenska gång- och vandringsförbundet lär gåfotbolls-spelare i Enköping rätt teknik.
Har du märkt att farfar pratar om senaste fotbollsträningen eller mormor om ett snyggt mål och lyckad sulfint? Då har dom förmodligen börjat spela gåfotboll.
Att gå är väl ingen konst; det lärde sig väl de flesta i ettårsåldern. Men går vi egentligen rätt?
– I takt med att gåfotbollen växer internationellt blir det allt hårdare regler, säger Siv Karlström.
Något halvspringande kommer inte att tolereras och hon berättar om träningar hon besökt där "alla sprang".
Ett leende sprider sig runt i Idrottshusets a-hall, möjligen av igenkänning.
– Men det viktigaste när man går är att vara snygg, säger hon och sträcker upp sig.
Nya leenden.
Siv Karlström är riksinstruktör och allt vanligare arbetsuppgift på jobbet är att besöka föreningar med gåfotboll. Som här i Enköping.
Hon visar grunderna i gång, hur man går lätt och skonsamt, rullar fram med hälen i marken och sträckt knä medan armarna pendlar i 90 graders vinkel.
– När får vi ha boll med, undrar någon.
Snart. Här, tillsammans med nybörjare på introduktion och mer vana gåfotbollsspelare, vill hon visa övningar som ger den där snygga, skonsamma och rätta gångstilen.
Nu ser Siv Karlström, utbildare – men även svenske världsstjärnan, VM-medaljören Perseus Karlströms mamma – två skäl till en stark framtid för en gångsport på dekis:
– När gångförbundet blir en del av Svenska friidrottsförbundet efter nästa årsmöte blir det en friidrottsgren som alla andra. Det innebär att även barn kommer att pröva på. Gåfotbollen har också ökat intresset för att gå rätt, det är bara början här, sammanfattar hon.
Kanske blir hon sannspådd. Eller också brinner hon bara väldigt mycket för sin sport.
– Du går precis rätt, har du tävlat i gång, säger hon och pekar på Kristina Magnusson.
Nej, det har hon inte.
– Men jag spelar golf och har dansat. Det här är första gången jag är på gåfotboll, säger hon till EP.
Kommer du tillbaka, ska du börja med det här?
– Jag vet inte. Vi får se. Det lär bli mycket skratt i alla fall, säger hon.
Deltagarna i Idrottshuset, där klistret från gårdagskvällens handbollsmatch klibbar lite under fötterna, paras ihop för fler övningar. Nu handlar det om att jaga ifatt och gå fort.
Benny Lindström kör med Kristina Magnusson. Han har hunnit med många träningar hittills.
– Jag började för ungefär ett halvår sedan. Jag är ny i stan och så sprang jag på Togga som bjöd in mig, säger han.
Inbjudaren heter Carlsson och är ansvarig för ESK:s gåfotboll, men också en av fotbollförbundets gåfotbollsambassadörer. Han har vänt sig till seniorföreningar i Enköping för att bredda sporten med flera introduktionspass.
– När vi springer har vi böjt ben, när vi går får vi inte lämna marken. Rulla över till nästa ben. Hela fotbladet. Rulla på och få mer fart. Tryck, tryck, tryck, tryck, fortsätter Siv Karlström.
Det är skillnad i både nivå och åldrar i Idrottshuset, men träningen tar ut sin rätt och det är tillåtet att ta vilopauser. Innan hon började har hon slagit fast hur förebyggande rörelseträningen, inte minst gång, är för att undvika alla de sjukdomar hon räknar upp.
Och alla ska med.
– Man har kollat på ålderdomshem, att sitta i en gungstol och pendla fram och tillbaka gör att man blir mindre drabbad av demens. Så lite rörelse behövs, det är otroligt, säger hon.
Sedan kommer fotbollarna fram.