Vid den här tidpunkten på året arrangerades Enecopia Cup, en framgångsrik turnering som i år skulle ha firat 40 år.
Men nu har det varit tre år utan spel. 2019 på grund av byte av matta, 2020 för få anmälda lag och i år pandemin. Men minnena sitter kvar när idrott är som mest dramatisk och underhållande och när segern gick till arrangörsklubben ESK.
ESK:s P16 spelade final inför fullsatta läktare 2016 mot Bromstens IK. Willy Wickman blev en stor matchhjälte.
– Jag kom in och kvitterade så att det blev förlängning. Sedan avgjorde jag straffläggningen. Jag har aldrig mått så bra i hela mitt liv, säger han och berättar:
– Jag var sjukt dålig genom hela turneringen egentligen. Jag spelade första gruppspelsmatchen, och halva andra, sen blev jag avplockad för jag var så jävla dålig, tränaren var inte så nöjd med mig. Jag blev sjuk och låg i 40 graders feber. Men blev frisk till finalen.
Hur var känslan när du avgjort på straffar?
– Alla polare sprang ut på plan och bar upp mig, det går inte att beskriva. Det är absolut det största jag varit med om i min hittills korta karriär, säger Willy som spelat flera säsonger för ESK, men fick förra säsongen spolierad av skador och nu gått över till Fjärdhundra SK.
Hur var ditt första möte med Enecopia Cup?
– Jag var nog kanske nio, tio år, jag hade inte hört talas om det. Då tog min syrra och hennes dåvarande pojkvän som också spelade fotboll med mig. Jag tänkte att jag inte hade nåt bättre för mig. Så åkte man dit och blev helt uppslukad av det.
– Jag var ofta nere på Idrottshuset och kollade, så man satt där hela helgen och sov ingenting, det var matcher dygnet runt. Man satt där och tänkte när man själv skulle lira. Enecopia är kronjuvelen som Enköpingsgrabb man vill vinna.
Enecopia Cup kommer inte tillbaka i den form som det varit.
– Det är för dåligt intresse att spela inomhus nu, när det kommer konstgräs överallt, menar Lennart Lanver, som var ESK Ungdoms cupansvarige i flera decennier och var med under alla Enecopia cup-åren.
Han får medhåll av ordförande Lasse Hedström.
– Det vi skulle behöva är en inomhushall med konstgräs. Det ligger på överst på önskelistan eller en tältlösning över konstgräsplanerna, då skulle vi kunna köra igen, säger han och tillägger:
– Däremot har vi funderat att köra Enecopia Cup som en sommarcup. Då kanske det blir svårt att spela dygnet runt, men vi har ändå lite planer för det, säger Hedström.