Ledarkrisen: Nya föräldrar väljer bort idrotten

Att få vardag och fritid med idrottande barn att gå ihop är inte helt enkelt. Det gör det också allt svårare för föreningar att rekrytera ledare. I Enköping annonseras det nu efter frivilliga.

Det är inte alltid helt lätt att få tag i ledare till odrottsföreningar, inte minst i Enköping.

Det är inte alltid helt lätt att få tag i ledare till odrottsföreningar, inte minst i Enköping.

Foto: Anders Forngren

Föreningsliv2024-02-05 05:00

Ledarkrisen

I Sverige är cirka 2,5 miljoner personer aktiva i en idrotts- eller friluftsförening. I många fall är det ideella krafter som leder föreningarnas verksamhet. Men det blir allt svårare få frivilliga att avvara den tid som krävs.

ESK fotbolls ungdomssektion annonserar nu att man söker ledare till flera ungdomslag i föreningen. Veronica Ytter på ESK:s kansli berättar att när ungdomarna når en viss ålder blir kravbilden högre på ledarna. Då tenderar föräldrar som varit ledare fram till dess att tacka för sig och lämna uppdraget.

I ESK:s ungdomsled jobbar man vanligtvis med att försöka rekrytera ledare inom föreningen. Oftast lyckas man hitta någon person som kan tänka sig att ta en roll den vägen. Men det är inte vem som helst som får frågan.

– Man måste ha lite intresse också. När ungdomarna blir äldre så är det ganska avancerade saker med serier, DM och allt vad det kan tänkas vara. I de äldre lagen tränar man också oftare, kanske tre gånger i veckan. Så det krävs att man lägger ner tid, berättar hon.

I rollerna som annonseras ut hos ESK ungdom är en del av dem arvoderade. Veronica Ytter berättar att det inte är självklart att alla ledare arvoderas i föreningen.

– Det finns inget som säger att man får ett arvode. Det beror lite på vad man har med sig och vad man gör för föreningen. Så det är individuellt.

Föräldrars engagemang är också något som är en förutsättning för att få det att gå ihop för lagen och föreningen. 

– Även om det finns lagledare, assisterande tränare och någon som sköter det administrativa så är det inte bara dem som ska skjutsa runt barnen till Uppsala och Stockholm under helgen. Det håller inte, det krävs att det är föräldrar som hjälper till. 

Har den inställningen förändrats över tid?

– Ja det har den. Man måste hjälpa till med att stå i kiosken ibland. Det blir svårare och svårare att få till. Man tycker att man har betalat en avgift och då är man klar.

Hur gör ni för att tackla det?

– Man börjar i botten. I fotbollsskolan får man lära sig att måste hjälpa till och ställa upp, för det kommer inte att gå runt annars. Då försöker man förklara att det inte är så svårt. Man behöver inte ha några förkunskaper, bara man är där.

Jörgen Wingstedt är ordförande Örsundsbro IF.  Han har jobbat i olika roller i diverse föreningar i 45 år. Han är aktiv i Örsundsbro sen ett par år tillbaka.

I Örsundsbro IF bedriver man både fotbolls- och innebandyverksamhet och i föreningen har man ledare till alla lag, även om Jörgen Wingstedt menar att man skulle behöva bättre återväxt på ledarsidan.

– Vi har ledare, men som det ser ut är det alltid välkommet med fler. Det är många av våra ledare som är föräldrar som hjälper till i flera lag. Nyrekryteringen är inte så bra just nu. Eldsjälarna som funnits försvinner en efter en och vi har stora problem att ersätta dem, säger han.

ÖIF-ordföranden berättar att han upplever att fler föräldrar har mindre tid att lägga ner på att vara ledare i föreningar, och att konsekvenserna kan bli stora på ett nationellt plan.

– Det har blivit mer karriärbetonat. Generellt sett har vi färre 90-talister som blir ledare. Kanske inte i vår förening, men generellt, säger han och fortsätter:

– De som är födda på 50- och 60-talet försvinner om ett par år. När 60-talisterna försvinner ur föreningarna kommer det bli stora problem för föreningslivet i Sverige, det är jag övertygad om.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!