EP träffar 17-åringarna i dansklubbens lokaler på Myrangatan. Det är höstlov och det är extraträning, ett tvåtimmars dagpass.
Som 14-åringar, när de dansat tillsammans ett första år, tävlade de utomlands för första gången.
– Det var på en världscupstävling i Trondheim för 15-18-åringar och vi kom fyra. Det var någonstans starten på allt, men vi hann bara göra en tävling. Sedan kom coronan, säger Amanda Berglind.
– Vi försökte träna på, men man visst ju inte. Skulle nästa tävling bli om ett år eller, när....?
Men talangen och viljan att utvecklas fanns kvar.
I våras åkte de till Danmark och Nordiska mästerskapen för juniorer. Resultat: Guld i bugg och silver i boogie woogie. En tredjeplats i världscupen var bara bonus.
Framgången ledde fram till en landslagsuttagning och i tyska Stuttgart i mitten av augusti dansade de hem ett VM-brons.
– När vi åkte på VM hade ingen aning om var vi stod. Då var det var väldigt svårt att sätta mål och ha förväntningar, säger Amanda Berglind.
Men siktet var ändå att ta sig till final.
– Då var vi ett av fyra par som kom med direkt. Åh, shit, det här går bra, skrattar hon.
– Det var jättejätteroligt när förstod att vi var så bra att vi kunde lyckas utomlands.
Vid SM i bugg och rock´n roll i IFU Arena, 11-12 november, avslutar de juniorkarriären.
Om man tittar framåt lite. SM, vad har ni för mål med det?
– Det är klart det vore en dröm att vinna, men vi dansar många olika grenar. Men kan vi komma på pallen i alla så är vi väldigt glada för det.
De räknar upp dubbelbugg, lindy hop, boogie woogie och bugg.
Och var är ni mest framgångsrika?
– Det är nog boogie woogie, det vi lägger störst fokus på i alla fall. Det är den grenen man kan tävla med internationellt. Bugg är bara Sverige och några länder till, säger Valdemar Selgeryd.
Han berättar att som andra unga dansare var det bugg de startade med som sjuåringar. Amanda kom in på boogie woogie tidigt och Valdemar testade lindy hop.
– Man bygger på med några danser, men behöver ha hållit på några år först.
Berätta om hur ni tränar.
– Mest dans, det blir många timmar med olika danser, men vi kör även styrketräning, inom dansen krävs stark mage och bål. Vi har lite vikter här i lokalen också, säger de.
De rankar samarbetet och förmågan att känna in musiken som sina starkaste sidor.
Och vad måste ni jobba extra mycket på?
– Allt. Det jag kan känna är svårast är att få ihop allt i en och samma dans. Tekniken ska stämma med rolig musik, helheten, en bra mix. Det är så mycket grejer att tänka på, förklarar Amanda Berglind.
– Sedan måste man ha domarna med sig, ha rätt dag.
När Enköpingsparet går upp i seniorklassen handlar det också om att få mer muskler och mer kraft. Men de säger att de tänker lägga ned allt de kan och är inte rädda att sätta upp höga mål.
Enköpingsparet, (som även är ett par privat även om de inte var det från början berättar de) räknar med att det tufft att börja tävla mot äldre dansare nästa år.
– De som är 28 har ju hunnit träna en hel del. Klart vi ligger lite efter där och det kommer att ta några år, säger Valdemar Selgeryd.
Ena Bugg & Swing gör 27 starter vid SM. De låg, enligt klubben runt 40 normalt, innan pandemin. Vid sidan av den egna satsningen är Amanda Berglind och Valdemar Selgeryd också tränare för barn. Återväxten finns. Och just nu en riktigt lovande spets.