EP:s sportpris
Flera år med en skadad axel har inneburit tuffa tider för spjutkastaren Kim Amb från Bålsta IK. 2019 blev dock säsongen när allt plötsligt stämde och 29-åringen var tillbaka i världseliten, med seger på SM, i Finnkampen och en VM-final som pricken över i.
– Året blev precis allt som jag önskat. Som många vet har jag ju struliga säsonger bakom mig och så kan det vara i friidrotten – man måste ligga på gränsen hela tiden, annars är man chanslös, säger Kim Amb när vi träffar honom inför ett träningspass på ett gråmulet Gröna Dalen i Bålsta.
– Sammantaget var året helt fantastiskt, med nytt personbästa en andra seger i Finnkampen och ett nytt SM-guld. Att sen kröna det med en VM-final där jag dessutom kände att jag hade en chans, var otroligt kul.
I finalen blev det ingen topplacering, men att ens ta sig dit efter alla problem var i sig en bedrift. Istället var kanske Ambs personbästa på SM, 86.03 meter, säsongens höjdpunkt.
Blev du själv överraskad att du hade de längderna i dig direkt?
– Både ja och nej. Jag har känt varje år att min fysik och teknik blivit bättre, men sen har ju skadorna satt käppar i hjulet. Spjut är en gren som kräver oerhörd timing och det har varit svårt att få kontinuitet i det under åren som varit. Men under 2019 kunde jag träna på ett helt annat sätt och när jag hade det i ryggen var det också enklare att prestera på tävling. Sen visst, jag blev överraskad över den första pärlan på Finnkampen (över 85 meter), men då kände jag också att det fanns mer att hämta.
Dagar efter att vi pratat kom beskedet att Kim Ambs OS-biljett till mästerskapet i Tokyo i sommar var klar. Något han hade på känn. Men när bekräftelsen kommit innebar det att all fokus kan läggas mot säsongens stora mål.
– Jag har kommit in med så galet bra energi i den här vintersäsongen och att nu slippa jaga längder för att komma till mästerskapet betyder mycket. Nu kan jag lägga all kraft på att vara i så bra form som möjligt till dess att det drar igång. Jag kommer in på en ännu bättre nivå än jag hade med mig in i 2019, så 2020 kan ju bli ännu bättre.
I fjolårets VM-final uteblev den riktiga fullträffen för Amb, och även för de andra deltagarna. Bålstas stjärna slutade 8:a i finalen och till OS finns en känsla av lite revanschlusta.
– Absolut, så är det. På VM gick jag och flera andra in med känslan av att medaljerna bara var att hämta hem, så det blev mycket nerver på många. Jag kände trots allt att jag var med ocshh fightades om det på riktigt, men tyvärr kom aldrig fullträffen. På OS är det bäddat för en galet bra final i och med mindre tätt schema. Att få vara en del av en OS-final vore grymt och jag känner att jag kommer kunna mäta mig även mentalt med de andra den här gånge Man måste bara hitta rätt balans, för det blir gärna att man vill för mycket och lite så blev det kanske på VM.n.
Att Kim Amb tilldelas EP:s sportpris 2019 innebär att det blir femte gången han tar hem priset. Och även om skåpet är fyllt av ädlare medaljer, så är det ett pris som uppskattas.
– Det är superroligt. Det är alltid kul att försöka påverka andra med sitt idrottande, att man gör det för en större grej. Det är kul att få den uppmärksamheten för att man gjort något bra och jag hoppas att det kan inspirera andra att börja med den här sporten. Det känns väldigt roligt och hedrande.