Förväntan är hög i luften bland de sju personer som står utanför en dörr till Veckholms kyrka. En stor och gammal nyckel ska vridas om, sedan ska den branta trappen leda dem ned under gravkoret till gravkammaren. Inte vilken som helst. Där nere har Ebba Brahe sin viloplats.
Hon var gift med Jakob De la Gardie, och hon ansvarade för många av familjens stora gods som bland annat fanns i Trögden utanför Enköping. 1674 dog hon och 350 år senare ska den förväntansfulla gruppen människor få känna historiens vingslag på mycket nära håll.
– Vi hoppas innerligt att hon inte ska hemsöka oss efter det här. Men vi ska göra det med så stor vördnad vi bara kan, säger Gustaf Carlström, kyrkvärd, lite skämtsamt skrockfull.
Tillbaka till allvaret och lite nervöst trampande fötter i kyrkogårdsgruset.
Johan Höijer, som är kyrkvaktmästare, har blivit ombedd att respektfullt läsa en bön utanför gravkoret:
–Låt oss inte bryta den frid som ska råda i detta sista vilorum. Förlåt oss, om vad vi nu planerar, skulle gå emot din vilja.
Det som är planerat är att ytterkistan, full av prakt men i behov av omsorg, ska föras iväg för restaurering och återfå sin glans. Och om innerkistan verkar klara av att öppnas – så ska locket lyftas för att kunna dokumentera Ebba Brahes klänning.
– Vi ska försöka återskapa klänningen. Otroligt spännande, säger Clara Lindahl Hall, församlingsassistent och mönsterkonstruktör.
Luften är ganska sval i gravkammaren och det doftar lite svagt av något som för tankarna till tjärat trä. Ett 20-tal vackert dekorerade kistor står uppdelade längs varsin vägg. Flera av dem är barnkistor.
Längst in under ett gravvalv med lågt i tak står det två kistor – Ebba Brahes och hennes man Jakob De la Gardies kistor. De är, liksom allt annat där nere, täckta med ett fint damm.
En rejäl ytterkista tas bort. Sedan står den där – Ebbas barockkista. Med kopparutsmyckningar som blivit lite grönfärgade i kanterna. Intrycket är en kista i guld, och det som vid första anblick är mörkt trä – är tyg.
En verktygslåda hämtas och det går nästan att skära i luftens spänning innan en röst säger att det verkar gå att öppna den tredje kistan – innerkistan.
Locket lyfts av och där ligger kvarlevorna av Ebba Brahe. Klädd i klänning.
Kanske är det den sorgdräkt det sägs att hon bar livet ut, efter hennes man gick bort. För den är i svart sammet. Den når ända ned över fötterna och det ser ut att finnas guldtrådar i tyget. De rosetter som en gång suttit på klänningen har ramlat av. På hennes kranium sitter en ganska enkel hätta.
– Wow, hörs någon säga tyst.
Efter klänningen beskådats läggs locket tillbaka och innerkistan lämnas kvar i valvet. Ytterkistan bärs upp för den smala och branta trappan, ut i dagsljuset utanför kyrkan. Efter en stund står den lastad i en skåpbil som ska köra iväg den för renovering.
– Vi har väntat på det här så länge. Att få lyfta upp den här praktkistan och visa upp den för allmänheten, säger Carl Hermelin, ordförande i Veckholms församlingsråd.
Till senhösten tror han att kistan är redo att visas upp. Tanken är att en glasmonter inne i kyrkan ska sättas upp och kistan placeras där i. Han hoppas att det gör att många lockas till att besöka Veckholms kyrka.