Lina Nordquist (L) menar att regionerna är bakbundna av staten som detaljstyr, som hon säger, "i smyg" genom riktade statsbidrag och uppdrag.
Nyligen berättade EP om överläkaren Daniel Molin som i ett inlägg på sociala medier efterlyste en nationell satsning på fler vårdplatser och på högre löner till sjuksköterskor på sjukhus. "Det här borde vara en av de allra största politiska frågorna", avslutade han sitt inlägg.
Tidningen har frågat flera partier om hur de ska behålla och attrahera personal och öka vårdplatserna. Riksdagsledamoten Lina Nordquist är Liberalernas talesperson i sjukvårdsfrågor och tidigare regionpolitiker i Uppsala län. Hon tycker att Daniel Molin har rätt i att arbetsvillkoren för sjuksköterskor är en kärnfråga och att staten måste ta ett tydligare ansvar.
Men problemet är inte att det saknas pengar, utan hur de används, menar hon. Vården har blivit en byråkratisk koloss där stora resurser går till att administrera och utvärdera uppdrag som staten lagt på vården, menar hon.
– Staten baksäteskör och tvingar regionerna att använda pengarna fel, säger hon och gör en jämförelse med en väldig pannkakstårta.
– Varje pannkaka i tårtan är ett nytt myndighetsdirektiv i en viss fråga som i sig inte är något dumt, men som tillsammans blir oerhört kostsamt. Och ingen är villig att ta bort just sin pannkaka. Men det tar pengar från löneutvecklingen för personal som skulle kunna hålla fler vårdplatser öppna, säger hon.
Sverigedemokraten David Perez var regionråd innan han blev riksdagsman. Att öka antalet vårdplatser är prioriterat för SD, säger han.
– Regionerna har problem med finansieringen och vi är därför öppna för mer riktade statsbidrag för det ändamålet. Vi vill också ett ha ett nationellt vårdgarantisystem, där man får vård där det går snabbast att få den.
David Perez är riksdagsledamot för SD och kan tänka sig ett större statligt inflytande över vården.
SD kan också tänka sig ett större statligt ansvar. Samma väg vill Kristdemokraterna gå, men de vill helt förstaliga vården.
– Regionerna har spelat ut sin roll för att kunna driva den högspecialiserade vården. Vi behöver en tydligare samlad styrning med färre utförare än 21 regioner, säger Björn-Owe Björk, regionråd (KD).
Björn-Owe Björk (KD) ser inte pengarna som den stora utmaningen för vården, utan hur den är strukturerad. "Vi är organiserade på fel sätt", säger han.
I det korta perspektivet behövs satsningar på fler vårdplatser, vilket är på gång i regionen, säger han.
– Vi har skjutit till rätt stora belopp för att kunna öppna flera platser, bland annat cirka 50 närvårdsplatser i höst, säger Björn-Owe Björk.
I synen på vem som ska vara ansvarig för vården skiljer sig KD från samarbetspartiet Moderaterna, som inte har några förslag om ett förstatligande. Emelie Orring, regionstyrelsens ordförande, pekar på vikten av att vara en attraktiv, modern arbetsgivare.
– Det är en av våra allra viktigaste frågor. Det här handlar inte främst om pengar, det har gjorts enorma satsningar på vården på senare år, som ändå gått med underskott, säger hon.
Emilie Orring (M), regionstyrelsens ordförande, tror inte att ett förstatligande eller att nya stora finansiella satsningar löser problemen med bist på personal och vårdplatser. "Det finns mycket att göra inom ramen för vår organisiation", säger hon.
Hon delar Lina Nordquists bild av riskerna med riktade statsbidrag.
– Här måste staten göra ett vägval. Det är förödande för regionerna med för mycket riktade bidrag.
Vivianne Macdisi (S), oppositionsråd, säger att det blivit dags att ta reda på hur utvecklingen varit när det gäller vårdplatser, som egentligen inte är en politisk fråga, utan en för sjukvårdsledningen som fördelar pengarna politikerna ger.
– Jag ska nu ta reda på hur mycket antalet platser minskats de senaste tio åren och med vilken motivering. Det är dags att ta ett större politiskt ansvar, säger hon.
"Regeringen har öst pengar över regioner och kommuner på senare år. Vi måste fundera på hur de har disponerats", säger Vivianne Macdisi (S), regionråd.