– Tekniken är främst till för de boendes skull, för att de ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt, säger Maria Palm, verksamhetschef på äldreomsorgen.
I november fick personalen på Stadsgårdens omvårdnadsboende delta i en något ovanlig uppgift. Några av de boende fick sensorer installerade i sina rum och rummen delades in i zoner. Anledningen var pilotprojektet med sensorteknik som berör två av tre avdelningar med sammanlagt 20 boende. Projektet är en del av Enköping kommuns satsning på digitalisering inom vården för att möta det växande vårdbehovet. Framöver spås en ökad andel äldre i behov av omsorg och färre personer i yrkesför ålder.
Att det var just Stadsgårdens omvårdnadsboende som blev föremål för projektet beror enligt resultatenhetschef Ulla Lundin på ett visat intresse och en målgrupp hon anser vara lämplig för tekniken. Här bor personer med demenssjukdom.
– På natten är det många som vaknar och inte medvetet kan påkalla hjälp utan stiger upp på eget bevåg. Det innebär en risk för fallskador och vi hoppas att tekniken kan hjälpa oss i vårt fallförebyggande arbete, säger Ulla Lundin.
Genom en app i jobbmobilen får personalen nu larm om en boende reser sig upp ur sängen eller går in på toaletten. I mobilen syns även var i rummet personen befinner sig. Det hjälper personalen att avgöra om det är ett larm de behöver svara på direkt.
– Bilden i mobilen visar olika färger baserat på infraröd detektion från sensorerna. Det är alltså ingen tydlig bild på en person som visas. Exempelvis har den boende blå färg och golvet orange, säger Ulla Lundin.
Enligt Ulla Lundin kan personalen nu också lättare genomföra insatser som byte av inkontinensskydd när en person vaknar av sig själv. Det ser hon som positivt för de boende.
Hur har ni inhämtat de boendes samtycke till projektet?
– Vi har inte installerat sensorer hos de som uttryckligen inte vill. För de som inte kunnat uttrycka sitt godkännande har vi inhämtat samtycke från en anhörig eller en god man, säger Ulla Lundin.
Tekniken är inte felfri. Personalen har upptäckt gråzoner som innebär att vissa områden i rummet inte syns. De kan orsakas av lampor som riktas mot kameran eller av möbler som flyttas. Varje vecka har personalen möte med företaget som utvecklar sensorerna för att räta ut frågetecken som uppstått.
Innan projektet utbildades personalen i den nya tekniken. Ulla Lundin tror att deras vana att använda appar privat är en god förutsättning för en snabb implementering, men vårdbiträde Doris Johansson är tveksam.
– För mig är arbetssättet nytt. Det har varit lite krångligt med inloggningen till appen, så jag kan inte påstå att det sparat mig tid än så länge. Jag har föredragit att gå in och titta till de boende som vanligt, säger Doris Johansson.
Hur kan bemanningen komma att påverkas om tekniken införs?
– Vi gör inte detta för att dra ner på personalen. Förhoppningen är snarare att inte behöva utöka den och att kunna rikta insatserna där de bäst behövs, säger Maria Palm.
Pilotprojektet utvärderas i mars 2024, därefter sker ett ställningstagande till fortsatt användning. Kostnaden för projektet uppgår till 99 000 kronor och täcks av kommunens avsatta pengar för digital transformation. Om tekniken kan komma att införas på andra kommunala boenden är än så länge ovisst.
– Det är omöjligt att säga, först behöver projektet utvärderas och därefter kan eventuella upphandlingar ske, säger Maria Palm.