I Sverige är det lagen om stöd och service till vissa funktionhindrade (LSS) som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Tanken med lagen är att personer som är i behov av stöd ska få hjälp i det dagliga livet. Samtidigt ska individen också kunna påverka vilken hjälp de får.
Det är den här lagstiftningen som LSS-boenden omfattas av. Petra Björne är fil dr i kognitionsvetenskap och arbetar som FoU-koordinator (Forskning och utveckling inom vård, omsorg och stöd) i Malmö stad. Mellan 2019 och 2021 drev Björne forskning som finansierats av Forte vid Lunds universitet. Projektet handlade om faktorer i organisationen som påverkar stödet till brukare vars beteende upplevs som utmanande.
Med bakgrund av mord, hot och missförhållanden inom LSS-verksamheten i Enköping som EP rapporterat om har Björne fått förklara vad det är som inte funkar inom LSS-verksamheterna i Sverige idag. Hon menar att vårdformen överlag är haltande och att det både är personal och brukare som far illa i systemet.
– Det finns personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller autism som gör personal ganska illa för att de inte får det stöd de behöver. Systemet får ofta brukarna att må sämre än vad som hade behövts och man försätter personer i svåra situationer och besvärliga sammanhang. Det finns så många aspekter på hur en brukare kan fara illa i det här systemet, säger Petra Björne.
Björne menar att fokuset och debatten ofta flyttas till vad det är som har hänt när en olycka eller missförhållande inträffar inom en LSS-verksamhet. Hon menar att diskussionen är för onyanserad och borde vara kring varför de här situationerna uppstår från första början.
– Det man ofta ser är en brukare som inte får sina behov tillgodosedda, som slår på sin personal, kastar saker, välter möbler eller skadar sig själva. Den handlingen är det man fokuserar på, istället för att fokusera på strukturen som orsakar beteendet, säger Petra Björne.
Björne pekar på åtgärder som skulle kunna räta upp de haltande LSS-verksamheterna. Ett exempel är utbildad personal som arbetar inom området. Hon lägger också vikt vid att verksamheterna måste ha kompetenta chefer.
– Det kräver kompetent personal. Det brister med ofta med personal som kanske inte har utbildning. Det är ofta är det unga människor utan någon större livserfarenhet som arbetar inom LSS. De är inte rustade för att möta personer som kan vara väldigt känsliga och har specifika behov, säger Björne och fortsätter:
– Vi har även frånvarande chefer som inte arbetar tillräckligt nära verksamheten. Ofta för att de inte har möjlighet eftersom att de i många fall är chef för flera verksamheter, vilket innebär att de inte kan gå in och arbetsleda. Det är så många organisatoriska och strukturella faktorer som spelar in, säger hon.
Björne berättar att LSS är konstruerat så att kommuner ska prioritera sin ekonomi på ett sätt som ska kunna tillgodose behoven som finns i inom kommunen. Men Björne menar att det är många kommuner som kämpar med att få ihop finansieringen i praktiken och att det drabbar brukarna i slutändan.
– Det är en grupp som är väldigt osynlig i vår samhällsplanering. Jag tycker att när man beskriver problemet som att brukare är våldsamma så fokuserar man på fel saker. Det är fel beskrivning av verkligheten, säger Petra Björne.