"Det är alltid den politiska nämnden som är ytterst ansvarig för budgeten", säger Daniel Nilsson, ekonomichef på Enköpings kommun.
Senaste tidens turbulens på vård- och omsorgsförvaltningen i Enköping har väckt frågor bland EP:s läsare om vilket ansvar kommunens centrala ekonomifunktion haft i att stoppa underskotten. I förra veckan fick förvaltningschefen Lotta Tronêt lämna sin tjänst på grund av ekonomin.
Svaret på frågan kräver en komplicerad förklaring om hur kommunens ekonomiska styrsystem och budgetprocess går till, även om Daniel Nilsson inleder den med ett enkelt konstaterande:
– Det är alltid den politiska nämnden som är ytterst ansvarig för budgeten. Det är den som ska fatta beslut om åtgärder som får budgeten i balans. Men förvaltningen har ett lika stort ansvar att leverera korrekta underlag, träffsäkra prognoser och förslag på åtgärder till nämnden.
Han förklarar att det inte är hans och hans avdelnings ansvar att få ordning på en ekonomi som visar underskott men däremot att stötta upp i arbetet.
– Vi jobbar tillsammans med förvaltningarna. Om vi ser att de har ett underskott hjälper vi dem att ta fram åtgärder, konsekvensanalyser och prognoser som behövs. Men där slutar vårt ansvar, sen är det är förvaltningen och nämnden som måste bestämma vad som ska göras, säger han.
I augusti förra året flyttades Enköpings kommuns samtliga ekonomer och ekonomiassistenter till en central ekonomiavdelning. Tidigare hade varje förvaltning en egen ekonomifunktion som jobbade vid sidan av förvaltningscheferna och då låg ett större ekonomiansvar på dessa.
Både 2022 och 2023 fick vård- och omsorgsnämnden tillskott utöver budgeten under pågående budgetår eftersom verksamheten riskerade att gå back. Ändå blev underskotten en miljon 2022 och 41 miljoner 2023. Under pandemiåren fick nämnden del av statliga pandemipengar och kunde på så sätt undvika större underskott.
Nämnden har alltså inte vidtagit de åtgärder som krävts för att få budgeten i balans? Beror det på att de fått för lite pengar, som både den politiska majoriteten och oppositionen i nämnden hävdat?
– Nej. Det är jättesvårt att säga och därför behövs den genomlysning av ekonomin som nu ska göras, säger Daniel Nilsson.
Han är dock inte säker på att det är budgeten som är problemet utan budgetdisciplinen.
– Den behöver bli bättre i hela kommunen. En nämnd och förvaltning ska förhålla sig till den budget som kommunfullmäktige beslutat om. Att det händer oförutsedda saker får man ha förståelse för men inte hela tiden, då måste man sätta in åtgärder.
Att inte alla är inställda på att budgeten måste hållas är en kulturfråga, något som "sitter i väggarna", menar han.
– Men det är en styrningsfråga och något som vi nu jobbar med att förändra. Det måste förändras.
Både den ekonomiska styrprocessen och budgetprocessen håller på att göras om i syfte att få en tydligare och stramare styrning och bättre kontroll. Fram till nu har politikerna exempelvis kommit in sent i budgetprocessen, när förvaltningen redan gjort sin budgetplanering, vilket hindrat dem från att vara fullt delaktiga.
Daniel Nilsson, ekonomichef i Enköpings kommun.
Daniel Nilsson tror att förändringarna kommer att bli till det bättre.
– Men genomlysningen av förvaltningens ekonomi behöver göras. Men oaktat den, vi kan inte vänta på den, så behöver åtgärder göras nu, säger han.
Sedan i höstas har ett team med tre ekonomer och två ekonomiassistenter extra fokus på vård- och omsorgsförvaltningens ekonomi. Satsningen kommer att pågå till dess att budgeten är i balans.