Dagens Medicin har gjort en sammanställning av antalet anmälningar av arbetsmiljön inom sjukvården. Tidningen konstaterar att det under det första halvåret 2019 kom in lika många anmälningar till Arbetsmiljöverket som det normalt gör under ett helt år. Allra värst var situationen vid Akademiska sjukhuset, med 8 anmälningar, av de totalt 35 fram till halvårsskiftet. Sedan dess har skyddsombuden vid Akademiska sjukhuset lämnat in ytterligare tre krav på åtgärder, bland annat om situationen vid akutmottagningen.
– Situationen är ohållbar. För att få ihop det har många varit tvungna att gå in och ta dubbla arbetspass eller jobba under sin semester. Nya sjuksköterskor, som anställdes i januari, har fått gå in och ta ledningsansvar när de erfarna har slutat, säger Anna Åström, huvudskyddsombud för Vårdförbundets avtalsområde.
Hon säger också att det förmodligen finns ett stort mörkertal som inte avspeglas i de anmälningar som skyddsombuden har gjort.
– Inom vissa verksamhetsområden finns det en tystnadskultur, och därifrån får vi inga rapporter. Men det vi ser är att arbetsmiljöproblemen har eskalerat och finns över hela sjukhuset, säger Anna Åström.
Även läkarnas huvudskyddsombud, Knut Bodin, säger att det är stora problem med arbetsmiljön.
– Ofta räcker resurserna inte till. När patientmängden ökar blir kraven större på att man ska kunna hålla flera bollar i luften. Samtidigt finns problem med att it-systemen inte är samrodnade med varandra. Till exempel blir det brister i överlämningarna mellan intensivvårdsavdelningar och övriga vårdavdelningar när patienter flyttas.
Också känslan av otillräcklighet spär på pressen på de anställda, menar han.
– De anställda mår inte bra av att se sjuka som skulle behöva läggas in för vård men som man inte kan ta hand om eftersom det saknas vårdplatser. Det blir en mental stress, säger Knut Bodin.
Både Knut Bodin och Anna Åström berättar om hur unga, nyutexaminerade läkare och sjuksköterskor blir utbrända.
– Regionen måste bli en bättre arbetsgivare. Man har inte vårdat personalen, säger Knut Bodin.
Anna Wadenhov, HR-direktör på Akademiska sjukhuset, säger att problemen är väl kända.
– Det är klart det är en allvarlig situation. Vi gör allt vi kan med de resurser vi har för att sjukhusets medarbetare ska ha en bra arbetsmiljö, säger hon.
Arbetsmiljöproblemen på akuten har främst att göra med vårdplatsbristen.
– Där har vi ett intensivt arbete där målet är att öppna ytterligare 60–70 vårdplatser till 2020. Vi har också ändrat rutinerna för den dagliga fördelningen av patienter inom sjukhuset vilket haft gott resultat, säger Anna Wadenhov.
Ett stort arbete är dock att komma till rätta med bristen på sjuksköterskor, vilket är huvudorsaken till de stängda vårdplatserna.
– Just nu arbetar vi intensivt med att se över arbetstidsmodellerna. Det vi sett i utvärderingarna är att det finns ett stort missnöje på de avdelningar som har en jämn bemanning dygnet runt. Där kan vi se att medarbetarna inte upplever att återhämtningen är tillräcklig, säger Anna Wadenhov.
Mikael Köhler, chefsläkare, bekräftar att bristen på framför allt intensivvårdsplatser, skapar stora problem där vårdtunga patienter hamnar på avdelningar där det saknas resurser.
– Vi ser att de här problemen har ökat under våren och sommaren. Det är absolut något vi behöver titta på. Vi behöver fler intensivvårds- och intermediärvårdsplatser, säger Mikael Köhler.