I södra Libanon pryder bilder pÄ Irans högsta ledare, ayatolla Khamenei och hans företrÀdare Khomeini husvÀggar. Lojaliteten med den islamistiska staten i öst Àr stark bland den shiamuslimska majoritet som bor dÀr.
NÀr stora delar av regionen skadades under kriget mot Israel 2006 betalade Iran för att bygga upp den igen, genom Hizbollah som sedan lÀnge ocksÄ driver ett nÀtverk av andra vÀlfÀrdsinstitutioner som skolor och sjukhus.
Och nÀr den libanesiska staten havererar, efter snart tvÄ Ärs ekonomiskt förfall som lett till omfattande brÀnslebrist, rullar konvojer med iransk olja in som Hizbollah bestÀllt och delar ut till samhÀllsviktiga instanser.
ââDe har befĂ€st sin makt under de senaste Ă„ren. Jag skulle kalla Hizbollah för en stat i staten, de styr i praktiken landet, sĂ€ger Rola El-Husseini, som forskar om bland annat sekterism och Hizbollah vid Lunds universitet.
Hotar med vÄld
Men det Àr inte bara genom att erbjuda samhÀllsviktiga tjÀnster som Hizbollah, som Àr terrorstÀmplat av USA och EU, sÀkerstÀller sitt inflytande. NÀr en förort söder om Beirut i förra veckan Äterigen förvandlades till en stridszon visade Hizbollah vad som Àr att vÀnta om de inte fÄr sin vilja igenom.
Hundratals mÀn med automatvapen gick pÄ Hizbollahs och det allierade partiet Amals uppmaning ut pÄ gatorna i en protestmarsch för att krÀva Tarek Bitars avgÄng, domaren som utreder hamnexplosionen 2020.
ââDet var ett skĂ„despel, politisk teater, sĂ€ger Rola El-Husseini.
ââDe gick ut i krigsmundering i samma omrĂ„de dĂ€r inbördeskriget bröt ut 1975. Hizbollah och Amal ville skicka ett budskap, att om inte Tarek Bitar avsĂ€tts sĂ„ kan det bli inbördeskrig igen.
Domaren Tarek Bitar har gjort sig ovÀn med stora delar av Libanons ledarskikt genom att kalla mÀktiga politiker till förhör om varför tusentals ton högexplosivt material förvarades mitt i Beirut, vilket medförde att hundratals mÀnniskor dog och stora delar av huvudstaden förstördes i fjolÄrets explosion.
VÄldsamheter som bröt ut under protestmarschen pÄminde den redan Àrrade befolkningen om inbördeskrigen som hÀrjade mellan 1975 och 1990.
100 000 bevÀpnade
Enligt Hizbollahledaren Hassan Nasrallah har rörelsen 100 000 bevÀpnade krigare till sitt förfogande. I ett tv-sÀnt tal varnar han för att ett inbördeskrig Àr nÀra förestÄende, och sÀger att han berÀttar om styrkans omfattning för att förhindra ett krig.
Sju personer dödades i vÄldsamheterna som bröt ut i samband med marschen. Shiamiliserna anklagar anhÀngare till det kristna partiet, LF, för att ha öppnat eld först, eld som besvarades snabbt och hÀftigt av mÀnnen frÄn marschen. Libanesiska armén avlossade ocksÄ skott.
De flesta avlidna tillhörde Hizbollah eller Amalpartiet, men Àven fembarnsmamman Mariam Farhat dödades i sitt hem nÀr hon trÀffades av skott frÄn gatustriderna utanför.
Liknar inbördeskriget
PÄ bilder frÄn den blodiga torsdagen syns hur skolbarn lÀr sig ta skydd under skolbÀnkar eller i korridorer, dÀr förlupna kulor inte riskerar att trÀnga in.
"Beirut i dag liknar det Beirut jag vÀxte upp i", skriver en mamma pÄ Twitter.
HÀndelsen skedde nÀstan pÄ dagen tvÄ Är efter det att tusentals unga libaneser gick ut pÄ gatorna för att krÀva revolution frÄn det sekteristiska politiska systemet. DÄ trodde mÄnga att förÀndring var möjlig, att den splittrade befolkningen kunde enas oavsett religiös tillhörighet och tillsammans krÀva ansvar frÄn staten.
ââMen om man tittar pĂ„ vilka som dog i vĂ„ldsamheterna hĂ€romdagen, mĂ„nga av dem var unga mĂ€n, nyförlovade eller med smĂ„barn hemma och hela livet framför sig. ĂndĂ„ följer de Hizbollah och Amals order om att gĂ„ ut pĂ„ gatorna, sĂ€ger Rola El-Husseini.