Balkan i snigelfart mot EU

Ännu en gång ska EU bedyra för länderna på Balkan att deras framtid ligger i EU. Fast inte än på många år. Utvidgningen i sydost går fortsatt i snigelfart.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill gärna ha med länderna på västra Balkan i EU. Fast medlemsländerna är fortsatt skeptiska.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vill gärna ha med länderna på västra Balkan i EU. Fast medlemsländerna är fortsatt skeptiska.

Foto: Petr David Josek/AP/TT

EU2021-10-06 05:45

Montenegro har förhandlat i nio år. Serbien i sju. Albanien och Nordmakedonien har inte ens fått börja.

Vänliga klappar i ryggen får de ändå när EU:s stats- och regeringschefer bjuder de fyra samt Kosovo och Bosnien-Hercegovina på toppmöte i Brdo utanför Ljubljana i Slovenien på onsdagen.

– Vi vill skicka ett väldigt tydligt budskap: Västra Balkan hör hemma i EU. Vi vill att de är med i EU. Vi är en europeisk familj, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i det strilande regnet utanför möteslokalen.

Slovenien trycker på

De formella ord som uttrycks i skrift från EU-länderna är dock inte lika tydliga.

"EU återupprepar sitt entydiga stöd till ett europeiskt perspektiv för västra Balkan", heter det bland annat i ett utkast till mötesuttalande som läckts.

Det är visserligen varmare ord än vad som väntades fram till för bara några dagar sedan då motstånd fanns bland vissa EU-länder om att ens säga så mycket.

Men det är samtidigt bra mycket mindre än det löfte om EU-medlemskap till 2030 som värdlandet Slovenien tryckt på för.

"Var inte rädda"

Statsminister Stefan Löfven (S) tycker ändå att EU:s ord är tillräckliga, med tanke på de samarbeten kring ekonomi, vaccinationer och mot terrorism och organiserad brottslighet som ändå nämns i uttalandet.

– De kanske hade önskat sig mer, vad vet jag? Men det är viktigt att vi kan knyta västra Balkan-länderna närmare oss i ett samarbete, därför att den plats som vi inte tar kommer någon annan att ta, säger Löfven inför toppmötet i Brdo.

Kosovos premiärminister Albin Kurti manar EU-länderna att inte vara rädda.

– EU borde fortsätta att utvidgas så att det verkligen blir ett Europa. De sex på västra Balkan är den region som EU saknar. Vi befinner oss i Europa – men EU borde bli Europa, säger Kurti på väg in till mötet.

Formella krav

Senast EU utvidgades var när Kroatien släpptes in 2013.

Att länder som Serbien och Montenegro inte kommer närmare beror rent formellt på att de inte klarar de krav som ställs upp i de olika förhandlingsdelarna, om allt från korruptionsbekämpning till domstolssystem och miljöpolitik.

I många nuvarande EU-länder finns samtidigt en stark oro över att släppa in någon för tidigt, med tanke på hur långt efter länder som Bulgarien och Rumänien fortfarande är, såväl ekonomiskt som juridiskt.

För Nordmakedonien finns dessutom ett extrahinder i form av en utdragen träta med Bulgarien om språk och historia.

"Inte alls där"

Hur länge länderna ska behöva vänta på ett eventuellt EU-medlemskap ser Stefan Löfven ingen anledning att ens diskutera just nu.

– Nej. Vi är inte alls där, så jag tycker att det är viktigare att vi poängterar samarbetet och ser vad det kan ge framöver. Men det är inte en aktuell diskussion nu, säger statsministern inför Balkan-mötet i Brdo.

Fakta: EU och Balkan

Länderna på Balkan har steg för steg närmat sig EU under de senaste 20 åren:

* Slovenien – medlem sedan 2004.

* Bulgarien och Rumänien – medlemmar sedan 2007.

* Kroatien – medlem sedan 2013.

* Montenegro och Serbien – förhandlar om medlemskap sedan 2012 respektive 2014.

* Albanien och Nordmakedonien – har fått löfte om förhandlingar, men inväntar formell inledning.

* Bosnien-Hercegovina – ansökte om medlemskap 2016, men har fortfarande inte fått status som kandidatland.

* Kosovo – ses som "potentiell kandidat", trots att fem EU-länder fortfarande inte har erkänt landet som självständigt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!