– Vi åkte in vid sextiden på kvällen när dottern hade hög feber, var väldigt yr och hade svåra smärtor. Vi fick vänta en timme innan hon fick en första bedömning av en sjuksköterska och sen ytterligare tre timmar innan det kom en läkare. Det är inte acceptabelt, säger en pappa, som vill vara anonym.
Han berättar att de fick rådet från upplysningstjänsten 1177 att söka vård på närakuten, men de valde ändå att åka till barnakuten.
– Det har inte samma kompetens på närakuten, och risken är att man blir ivägskickad igen och får sitta och vänta en gång till, berättar pappan.
Ulrika Bäckman, sektionschef för akut barnsjukvård vid Akademiska sjukhuset, säger att det varit en tuff period för barnakuten.
– Just nu de här veckorna har vi den absoluta toppen på RS-virusepidemin. Vartannat år, som i år, är utbrottet dessutom värre, säger hon.
RS-virus är ett förkylningsvirus som kan ge allvarliga symtom hos riktigt små barn. Förutom att inflödet av patienter är större under en RS-epidemi, påverkar det även bemanningen på sjukhuset.
– Topparna när barn söker på barnakuten är också topparna när personalen är sjuk och när personalens barn är sjuka. Det är ingen slump att det kallas vabruari, säger Ulrika Bäckman.
Men hon säger att det är en utmaning att ha en bemanning av akutsjukvården som i alla lägen motsvarar inflödet.
– Det finns inte resurser att ha en bemanning som kan garantera alla dygnets timmar alla årets dagar. Vi har sparbeting liksom resten av Akademiska sjukhuset. Egentligen skulle det behövas säsongsbemanning, där man stärker upp under virussäsongen. Men det är inte lätt att ordna det med kompetent personal, säger Ulrika Bäckman.