Greta Hultqvist, Alzheimerforskare vid Uppsala universitet.
Alzheimers sjukdom har visat sig vara en svår nöt att knäcka för forskningen. Trots att det var 114 år sedan sjukdomen först beskrevs saknas effektiva behandlingar. Den mest effektiva, som ännu bara är godkänd i USA, har mycket begränsad effekt. Det säger Greta Hultqvist, forskare vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap i Uppsala.
– Jag tror inte att många läkare kommer att föreskriva den behandlingen för att effekten är så låg, säger hon.
I en ny studie publicerar hon och hennes kolleger ny data som de tror kan leda till betydligt effektivare läkemedel. Men dit är det ännu långt. Nu måste resultaten testas i prövningar på möss, innan behandlingen – om effekten visar sig vara god – kan testas på människa i kliniska prövningar.
Sådana prövningar tar flera år, inte minst för att alzheimer i sig själv är en sjukdom med ett långt förlopp och att det behöver gå tid för att forskarna helt enkelt ska kunna följa och analysera förändringarna.
– Jag skulle säga att det handlar om tio år innan det kan finnas som behandling. Många patienter hör av sig till oss och vill ju så gärna ha en behandling nu. Men där måste jag ge negativa besked. Många som hör av sig vill också delta i kliniska studier, men även till det är det ju två eller tre år, säger hon.
Greta Hultqvist och hennes kolleger har nu lyckats specialdesigna antikroppar som binder till och bryter ned det protein som ligger bakom alzheimer skulle kunna stoppa sjukdomsförloppet.
I dag finns bara en behandling mot Alzheimers sjukdom, men den har låg effekt och är inte godkänd i Europa. Vid Uppsala universitet pågår nu forskning som kan leda till nya behandlingar om cirka 10 år.
Det som händer i hjärnan hos någon som insjuknar i alzheimer är att det här speciella proteinet klumpar sig, aggregerar. De här giftiga klumparna skadar nervcellerna. Den antikropp som Uppsalaforskarna nu designat ser ut att binda till de giftiga klumparna, vare sig det är mindre eller större klumpar, och göra dem mindre farliga.
De behandlingar som finns i dag riktar sig bara mot de större klumparna av proteinet och knappt alls mot de mindre, uppger Greta Hultqvist.
– I själva verket är de mindre aggregaten minst lika giftiga och enligt många till och med de skadligaste, säger hon.
En annan utmaning när det gäller behandling av alzheimer är, liksom vid andra av hjärnans sjukdomar, att komma förbi den så kallade blod- hjärnbarriären som ska hindra gifter från att ta sig in i hjärnan. Men även där jobbas det i laboratorierna i Uppsala.
– På senare år har det kommit biologiska läkemedel med antikroppar som fungerar mot cancer och reumatism. De godkända läkemedel som finns mot alzheimer är också just ett sådant, men utmaningen är att lyckas transportera in antikropparna i hjärnan.
Många som lever med alzheimer, som patient eller anhörig, hör av sig till forskare direkt för att få vara med i studier eller för att fråga om när det kommer effektiva behandlingar.
Den delen är inte med i den nya Uppsalastudien. Men projekt pågår där både de nya resultaten av antikroppsdesignen och fynd om transporten in i hjärnan testas.
– Vi är redan i gång med tester på möss där vi kombinerar de här två delarna, säger Greta Hultqvist.
Har du gott hopp om effektivare behandlingar verkligen är på gång, även om det tar sin tid?
– Ja det har jag. Lyckas vi transportera in de här antikropparna i hjärnan förbi blod- hjärnbarriären så kommer vi att få mycket mer effekt.
Tidigare resultat har rönt en hel del internationell uppmärksamhet.
– Men då har det varit efter studier på möss. Den här gången är det lite mindre uppmärksammat av medier. Men patienterna och deras anhöriga hör ändå av sig.
Många av de sjukdomar som drabbar hjärnan är svåra att behandla eftersom vi skyddas av blod- hjärnbarriären. Uppsalaforskarna tror att om deras resultat fortsätter att visa sig vara effektivia borde de kunna användas även mot sjukdomar som Parkinson.