Det framgår av en studie som har följt upp 60 patienter som intensivvårdades för covid-19 vid Akademiska sjukhuset under våren och början av sommaren förra året. Av de få studier som hittills publicerats kring lungfunktionen på några månaders sikt hos patienter som behövt intensivvård för covid-19 är den från Uppsala den största.
– Det är mycket vanligt att lungorna flera månader efter allvarlig covid-19 ännu inte har läkt och återfått normal förmåga att tillgodose kroppens syrebehov, säger Emil Ekbom, läkare vid sektionen för lung- och allergisjukdomar vid Akademiska och doktorand vid Uppsala universitet.
Tre till sex månader efter det att patienterna hade skrivits ut från intensiven genomgick de ett par olika tester av lungfunktionen vid enheten för lung- och allergiforskning i samarbete med forskningsgruppen för klinisk fysiologi vid Akademiska.
Det ena testet mäter lungornas förmåga att avge syre från inandningsluften till blodet, det andra hur mycket luft man klarar att andas ut under en sekund efter ett snabbt djupt andetag.
För drygt hälften av patienterna visade åtminstone något av testerna – och för många båda – onormalt låga värden. Den allra vanligaste orsaken till nedsatt lungfunktion var att syreupptagningsförmågan var betydligt lägre än den brukar vara hos personer i samma åldrar.
Hur påverkar nedsatt syreupptagningsförmåga vardagslivet?
– I vila eller lättare former av fysisk aktivitet saknar det oftast betydelse. Däremot kan den försvåra eller sätta stopp för mer uttalade former av fysisk ansträngning, som till exempel att gå i trappor eller uppförsbackar, och vardagssysslor som intensivare städning eller bära matkassar, säger Emil Ekbom.
Nedsatt lungfunktion vid uppföljningen var vanligast hos äldre patienter, patienter som hade behövt andningshjälp i respirator och patienter med längre vårdtider än någon vecka på intensiven.
– Vi ser alltså en tydlig koppling mellan sjukdomens svårighetsgrad i akutskedet och risken för långvarig nedsatt lungfunktion. Det är på sätt och vis ett positivt fynd eftersom det talar för att det inte är sannolikt att mildare former av covid-19 ger bestående lungskada, säger Emil Ekbom.
Resultaten av den nya studien ligger i linje med vad som har setts i tidigare studier hos patienter som haft livshotande akut andningssvikt av andra skäl än covid-19, till exempel under sars- och mers-utbrotten som också orsakades av coronavirus tidigare under 2000-talet.
– Utifrån dessa studier vet vi också att lungfunktionen kan fortsätta att återhämta sig under något år, men att kvarvarande problem därefter brukar bli bestående. Det behövs alltså längre uppföljningstider än vi hittills haft i vår studie innan vi har facit på hur lungfunktionen långsiktigt påverkas hos patienter som har överlevt livshotande covid-19, säger Emil Ekbom.
Finns det något patienten själv kan göra för att underlätta återhämtningen av lungfunktionen och minska risken för bestående besvär efter allvarlig covid-19?
– Man kan inte träna upp syreupptagningsförmågan. Däremot kan man förbättra förutsättningarna för den genom att vara allmänt fysiskt aktiv och konditionsträna eftersom det förbättrar andningsmuskulaturen, säger Emil Ekbom.
Fotnot: Studien har nyligen publicerats i medicintidskriften Respiratory Medicine och kan läsas fritt på tidskriftens hemsida.