Den slutsatsen drar forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i en ny studie.
– För var sjätte patient som intensivvårdats för covid-19 har njurfunktionen ännu inte återhämtat sig. Det är allvarligt eftersom det talar för att njurskadan blivit permanent, säger docent Michael Hultström, läkare i anestesi- och intensivvård vid Akademiska sjukhuset.
Som EP tidigare har berättat är akuta njurskador mycket vanliga hos svårt sjuka patienter som intensivvårdas för covid-19. Eftersom covid-19 är en så ny sjukdom har det dock varit oklart i vilken mån dessa akuta njurskador läker ut eller får negativa effekter på patienternas hälsa på lite längre sikt.
För att få svar på den frågan tog forskarna blodprover för att kontrollera njurfunktionen hos 60 patienter som hade intensivvårdats för covid-19 vid Akademiska sjukhuset.
Proverna visade att tio av dem, dvs var sjätte patient, fortfarande tre till sex månader efter utskrivningen från sjukhuset hade sämre njurfunktion än före insjuknandet i covid-19.
– Om njurarna inte har återhämtat sig inom 60 dagar efter en akut njurskada räknar man med att skadan blivit bestående och inte kommer att läka ut, säger Michael Hultström.
I ett fall hade njurfunktionen sjunkit till så låg nivå att patienten blivit beroende av blodrening med dialys flera gånger i veckan.
Patienter som blir så svårt sjuka i covid-19 att de behöver intensivvård har ofta även andra sjukdomar, som till exempel högt blodtryck, kol och/eller diabetes. Forskarna fann dock inte något samband mellan sådan samsjuklighet och risken för bestående njurskador.
– Däremot såg vi tydliga samband mellan den akuta njurskadans allvarlighetsgrad och hur lång tid den pågick, och risken för att den inte skulle helt läka ut, säger Michael Hultström.
Den metod för att kontrollera njurfunktionen som forskarna har använt mäter halterna av ämnet kreatinin i blodet. Normalt klarar njurarna att filtrera bort kreatinin, som bildas när muskler bryts ner, i en jämn och lagom takt. När denna filtreringsförmåga försämras stiger halterna av kreatinin i blodet.
Enligt forskarna har metoden för att mäta njurfunktionen begränsningar som gör att den kan underskatta hur stor andelen patienter är som har fått bestående njurskador efter att ha intensivvårdats för allvarlig covid-19.
– En del patienter som förlorat mycket muskelmassa under intensivvården kan ha haft försämrad njurfunktion som inte upptäckts eftersom mängderna kreatinin som bildas nu blivit mycket lägre än normalt, säger Michael Hultström.
Enligt forskarna finns därför en påtaglig risk för att fler patienter har en mer allvarlig skada på njurarna än vad som uppmätts i studien.
– Vi jobbar därför med en mer komplett uppföljning där vi också ska mäta protein i urinen och använda en del andra mått på njurfunktionen som är oberoende av hur mycket muskler man har, säger Michael Hultström.
Den nya studien är den första rapporten från ett forskningsprojekt som följer upp hälsan hos patienter som intensivvårdats för livshotande covid-19.
– Förmodligen är vi med denna rapport också bland de första i världen att publicera uppgifter om njurfunktionen på några månaders sikt hos patienter som varit svårt sjuka i covid-19, säger Michael Hultström.
Fotnot: Den nya studien publiceras i tidskriften Critical Care.