Neil Ormerod är regionråd (V) och ordförande i sjukhusstyrelsen.
I den kommande budgeten för 2026 föreslår styret i region Uppsala att 9,4 miljoner extra ska avsättas årligen till könsdysfori-vård.
– Inflödet av nya remisser har ökat från 50 stycken år 2014 till 200 under förra året. Men resurserna har inte följt i takt med det ökade behovet, säger Neil Ormerod (V), regionråd och sjukhusstyrelsens ordförande.
Siffror från Könsidentitetsmottagningen på Akademiska visar att 760 vuxna patienter i dag väntar på utredning. Motsvarande siffra för barn är 230 patienter. Den beräknade väntetiden för att genomgå utredning för könsdysfori för vuxna har ökat från cirka 6 månader 2016 till cirka fem år i dag. För barn och unga under 18 är den uppskattade väntetiden två år och åtta månader.
– För att hindra köerna från att blir ännu längre och börja beta av vårdskulden prioriterar vi nu den här vården, säger Neil Ormerod.
Med den nya satsningen beräknas köerna vara borta inom sex år. Den som söker för att få en utredning av könsdysfori kommer då att kunna få vård inom vårdgarantins tre månader.
Pengarna ska gå till att anställa 15 läkare, psykologer och kuratorer som ska jobba på den högspecialiserade mottagning som delar ansvar för dessa patienter med Karolinska i Stockholm. Akademiska arbetar främst med utredningar medan Karolinska hanterar den könskorrigerande verksamheten med bland annat operationer.
Vid sidan av de 9,4 miljonerna beräknas ungefär lika mycket pengar till komma in från andra regioner som kan söka denna vård. Tillsammans ska dessa summor finansiera lönerna till de 15 nya anställda.
Könskorrigeringar på unga blev en kontroversiell fråga efter att Uppdrag Granskning 2017 visade att antalet unga som sökt vård för könsdysfori hade ökat med flera tusen procent på bara några år. Föräldrar ansåg att läkarna var för snabba med att ställa diagnos och hävdade att barn efteråt ångrat sig. En ny studie från University of New York visar att könsdysfori bland barn i England ökat femtiofaldigt de senaste tio åren.
Akademiska sjukhuset har i sin högspecialiserade vård tagit över en del av Karolinskas vård med personer som har könsdysferi.
Att det är en sådan stor ökning och att de unga patienterna också ofta har andra psykiska åkommor som självskadebeteende, ätstörningar och autism, hindrar inte att Neil Ormerod tycker att man ska satsa extra på den här vården.
– Man kan självklart diskutera den här ökningen och vad den beror på, men vi måste också ha en sjukvård som ger den vård som är bäst för individen och det kan inte jag ha några åsikter om.
Samtidigt ska ni spara 700 miljoner under nästa år och ska dra ner på 650 tjänster. Hur går det ihop?
– Vi är väldigt pressade på pengar i regionen. Men hade vi väntat med att göra något hade väntetiden blivit tio år för att dessa patienter ska få en utredning. Man kommer inte att dö nästa vecka om man inte får en utredning, men dessa patienter har ett extremt lidande, säger Neil Ormerud.
Malin Sjöberg Högrell (L) är regionråd och sitter i vårdstyrelsen.
Malin Sjöberg Högrell (L), oppositionsråd och ledamot i vårdstyrelsen, har ännu inte sett förslaget men tycker att det är en märklig satsning.
– Alla människor behöver få en utredning snabbt så att man kan få veta vad som är nästa steg. Samtidigt har vi tufft ekonomiskt läge för hela sjukhuset. Ska göra oss av med 650 personer och samtidigt rekrytera 15? Det sänder dubbla signaler, säger Malin Sjöberg Högrell.
Hon anser även att det finns andra områden som är i mer akut behov av pengar inom exempelvis psykiatrin.
Beslut om förslaget tas i regionfullmäktige i juni.