Coronakrisen har satt sina spår i Region Uppsalas redan ansträngda ekonomi. Under perioden januari–april i år har regionens kostnader relaterade till covid -19 uppgått till 108 miljoner kronor. Samtidigt minskar såväl skatteintäkterna, till följd av minskad sysselsättning, som intäkter från kollektivtrafik och såld riks- och regionsjukvård.
– Vi är ett av de län som drabbas hårdast av pandemin. Jämfört med andra har vi förlorat mer intäkter från kollektivtrafiken. Vi är också de som säljer mest vård i landet och då blir det väldigt känsligt när vi måste ställa in all planerad vård för att fokusera på pandemin, säger Björn Larsson, tillförordnad ekonomidirektör i Region Uppsala.
Hur pandemin kommer påverka ekonomin framåt är oklart, eftersom ingen vet hur länge den kommer vara. Därför har Region Uppsala gjort tre olika prognosscenarion för 2020. Scenario 1, som regionen arbetar utifrån nu, går ut på att coronaspridningen klingar av i augusti. Det är det mest positiva scenariot, där årsresultatet skulle hamna på minus 822 miljoner kronor. I scenario 2 klingar pandemin av i juni för att komma i en andra våg i oktober. Där landar prognosen på minus 1 054 miljoner kronor. I scenario 3, där pandemin pågår året ut, beräknas resultatet bli minus 1 250 miljoner kronor.
Den kommande budgeten kommer utgå från förutsättningarna i scenario 1 och planen är att budgetbeslutet ska tas i juni.
– Det kan bli fråga om en tilläggsbudget i november, men det finns en vilja från majoriteten att besluta i juni, säger Björn Larsson.
På tisdagen ska ett förslag till budget tas upp i regionstyrelsen, där Emilie Orring (M) är ordförande. I de blågrönas förslag formuleras tio strategiska mål, varav ett är ekonomi i balans.
– Vi måste lösa kostnadsproblematiken som hänger kvar från tidigare år. Det är för tidigt att redogöra för vilka förslag vi går fram med och vi kommer återkomma när scenarioarbetet är färdigt, säger Emilie Orring om hur de ska lösa frågan med att få en budget i balans.
På kort sikt är hennes förhoppning att statens åtgärdspaket ska täcka upp för intäktsförluster och kostnadsökningar.
– I den akuta situationen vi befinner oss i arbetar vi för att påverka regeringen för att få full intäktskompensation för pandemins effekter, säger Emilie Orring.
Du har tidigare sagt bestämt nej till skattehöjningar, är sådana fortfarande inte aktuella?
– Nej, vi har inte ett intäktsproblem, utan ett kostnadsproblem. Andra partier har höjt skatten tidigare men skapat sig alldeles för höga kostnader.
Oppositionen i regionen vill skjuta upp budgetbeslutet till i höst.
– Att ta beslut i juni är för tidigt, det kommer vara ett helt annat läge med bland annat skatteunderlaget i höst. Om vi väntar finns det lite bättre förutsättningar att fatta beslut utifrån det underlag som finns då, säger Helena Proos (S), regionråd.
Helena Proos framhåller att regionen måste ta tag i de höga kostnaderna som fanns i verksamheterna redan innan coronautbrottet. Till exempel redovisade Akademiska sjukhuset ett underskott på 543 miljoner kronor förra året.
Budgetbeslutet som ska tas i juni bygger på Sveriges kommuner och regioners aprilprognos, som är uppdaterad efter rådande konjunkturläge utifrån coronapandemins effekter.