Det framgår av en ny studie, som publiceras i den ledande cancertidskriften Lancet Oncology.
– Resultaten är så tydliga att vår behandlingsmodell förmodligen kommer att rekommenderas världen över som ny standardbehandling vid denna vanliga cancerform, säger seniorprofessor Bengt Glimelius vid Uppsala universitet, som var initiativtagare till studien.
Både den nya behandlingsmodellen och standardbehandlingen vid långt gången, ännu inte spridd cancer i ändtarmen innefattar strålning, cellgifter och bortoperation av tumören, men i olika ordningsföljd. Enligt nya modellen görs operationen sist.
– En annan skillnad gäller strålbehandlingen. Standard är att ge strålning 25 till 28 gånger under en dryg månad tillsammans med cytostatikatabletter. Med den nya modellen ges strålningen bara fem gånger under en vecka. Operationsmetoden är däremot densamma, säger Bengt Glimelius.
Studien omfattar 912 patienter vid 54 sjukhus i Nederländerna, Spanien, Slovenien, Danmark, Norge, USA och Sverige, varav drygt 100 vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Med slumpens hjälp fördelades de till den nya behandlingsmodellen eller standardbehandlingen.
Under de fyra år som de därefter följts upp är det framför allt två resultat som sticker ut:
Drygt 30 procent av patienterna som fick standardbehandlingen hade fått återfall, jämfört med knappt 24 procent av dem som fick den nya behandlingen. Skillnaden förklaras av att färre patienter utvecklade dottertumörer i gruppen som fått den nya behandlingen.
Efter att ha fått strålning och cellgifter enligt den nya behandlingsmodellen före operationen hade 28 procent av patienterna inga mätbara spår av cancertumören, jämfört med 14 procent av patienterna som fått standardbehandling.
Däremot skilde sig inte dödligheten mellan grupperna:
– Trots att det rör sig om en så allvarlig cancerform levde efter tre år fortfarande nio av tio patienter. Återstår att se om den högre förekomsten av metastaser i gruppen som fick standardbehandling påverkar dödligheten efter längre uppföljning, säger Bengt Glimelius.
Med den nya behandlingsmodellen mer än halveras antalet sjukhusbesök som patienten måste göra för att få strålning och infusioner av cytostatika jämfört med standardbehandlingen.
– Utöver att underlätta för patienterna och minska vårdkostnaderna är detta förstås en extra fördel så här i covid-19-tider med den risk för smittspridning som kan finnas i sjukhusmiljöer, säger Bengt Glimelius.
Traditionellt har bortoperation av tumören varit kärnan i nästan all cancerbehandling och strålning och/eller cellgifter något som givits som tillägg om risken för återfall bedömts vara hög. För åtminstone en del av patienterna med allvarlig ändtarmscancer är det en tradition som den nya behandlingsmodellen kan förändra.
– För patienter utan några kvarvarande tecken på cancer efter att ha fått strålning och cellgifter öppnas möjligheten att välja om de vill opereras direkt eller följas med regelbundna kontroller, men ha kvar chansen till operation om de skulle få återväxt.
Den valmöjligheten ges redan i dag till patienter som behandlats vid Akademiska sjukhuset.
– Vår erfarenhet är att de flesta föredrar att ha kvar sin riktiga ändtarm och därför väljer att gå på kontroller med bland annat magnetkamera i stället för att opereras direkt, säger Bengt Glimelius.