Sedan tio månader tillbaka kan poliser i yttre tjänst välja att bära kroppskamera. Totalt har Uppsalapolisen köpt in 15 kameror.
– Kameror är väldigt bra. Dels förebygger de brott eftersom folk dämpar sig när de ser den röda lampan. Dels kan filmen användas som bevisning om brott begås, säger Daniel Larsson som är kommissarie vid Uppsalapolisen.
Enligt Daniel Larsson har filmupptagningar använts vid flera tillfällen det senaste året som en del av bevisningen i rättsprocesser.
Han ger exempel på situationer då kameror kan vara till stor hjälp: vid trafikkontroller blir filmen bevis för att en person till exempel inte hade bälte. Vid brott i nära relation dokumenteras hur den misshandlade mår, stök i bostaden och vad som sägs när poliserna är där. Vid hot mot poliser, kanske i baksätet på polisbilen, tas ljudet upp. Vid stenkastning och andra oroligheter ger kroppskamerorna en objektiv bild av det som sägs och görs.
– Vi som är insatschefer kan besluta om kroppskameror vid större insatser så som bandyfinalen, valborg och fotbollsmatcher. Men vid vanliga arbetspass är det frivilligt för poliserna att välja kamera eller inte, säger Daniel Larsson.
Internationella undersökningar visar att kroppskameror minskar hot och våld mot poliser med 30–40 procent. Användningen gör också att antalet anmälningar mot polisen minskar.
En av de poliser som är ute på fältet och som i princip alltid väljer att använda kroppskamera berättar att kameran ger märkbar effekt. Hon vill vara anonym på grund av sitt jobb.
– Överlag blir stämningen lugnare. När folk ser kameran tänker de mer på vad de säger och beter sig bättre. För mig är det en trygghet att ha på mig den, säger hon.
Det finns flera andra polisregioner som också på eget initiativ använder kroppskameror. Polismyndigheten håller nu på och tar fram ett nationellt kamerakoncept och planerar att under 2018 börja testa kameror i Stockholm och Malmö. Om ett par år är det möjligt att alla poliser i yttre tjänst i Sverige erbjuds utrustningen.
– Vi ser många fördelar med kroppskameror, varav den främsta är arbetsmiljön för våra poliser, säger Joakim Söderström som är nationellt ansvarig för projektet.
Finns det några nackdelar?
– Möjligtvis att man får ännu en pryl att bära på. Men tanken är att poliserna själva ska få bestämma om de ska ha kamera eller inte.
För att få använda kroppskamera när polisen går in i en privatbostad krävs brottsmisstanke. På allmän plats, däremot, är det fritt fram eftersom kroppsburna kameror inte regleras i kameraövervakningslagen. I Uppsala sparas filmsekvenser på begångna brott men övrigt material raderas direkt, enligt Daniel Larsson. Rutinerna ser olika ut i landet, och Datainspektionen har flaggat för att det kan komma krav på tydligare riktlinjer.
Möjligheten för polisen att ha övervakningskameror på brottsutsatta platser har diskuterats mycket den senaste tiden.
– Jag som polistjänsteman är klart positivt inställd till fler kameror, både kroppskameror och trygghetskameror, säger Daniel Larsson.
– Det sparar lidande för brottsoffer och massor av skattepengar och resurser för polisen. Helst skulle jag vilja ha som i London, där de har kameror överallt där du kan spåra en terrorist eller personrånare tillbaka till den port han gick ut från.