Andreas Miller, förbundsordförande i Ledarna, säger att pandemirestriktionerna skadar andra delar av samhället.
I takt med att smittspridningen når nya höjder blir karantänsbestämmelserna, där både de som smittats med lindriga covidsymtom och friska familjemedlemmar ska stanna hemma från skolor och arbete, en allt större börda på samhällsapparaten. Vårdens bekymmer nu är inte primärt anstormningen av covidpatienter, utan att personalen är hemma med eller utan symtom på covid.
Andreas Miller, Uppsalabo och ordförande för fackförbundet Ledarna, är en av dem som ifrågasätter om man ska stänga verksamheter för att trycka ner smittan.
– Självklart ska vi följa de restriktioner vi har. Men det är inte rimligt att hantera vårdens kapacitet att klara vågor av ökat vårdbehov genom att inskränka människors fri- och rättigheter. Den politiska legitimiteten urholkas, säger Andreas Miller.
Han säger att hans medlemmar, chefer inom vården liksom deras medarbetare, har gjort heroiska insatser under pandemin.
– Men vi har också chefer inom helt andra verksamheter som drabbats av restriktionerna som slagit undan hela affärsmodeller. Nu hänvisar man till det totala trycket i vården med säsongsinfluensa och vinterkräksjuka. Och det är inte rimligt som skäl till inskränkningarna. Då kan vi ha nått den punkten där detta inte ska klassas som en samhällsfarlig sjukdom, säger Andreas Miller.
Nu är ett stort problem att många är hemma på grund av sjukdom eller karantänsbestämmelser. Hur ser du på risken att samhällsviktiga funktioner påverkas?
– Det måste man ha stor respekt för. I det här läget handlar det om att följa rekommendationer och vaccinera sig. Men vi måste också prata om hur vi kan hantera kommande vågor.
Pia Malmquist, överläkare på Astrid Lindgrens barnsjukhus, har också i en debattartikel i Läkartidningen ifrågasätt rimligheten i att stänga ner samhället. Vi måste sluta vara rädda för smittan, säger hon.
– Varje år vid den här tiden har vi en infektionshögsäsong. Det är något vi är vana med att sortera om resurserna i vården efter. Nu är det kanske dags att låta folk känna efter. Vaknar man på morgonen med ont i halsen och känner sig jättehängig är det naturligt att man stannar hemma. Nyser man två gånger men samtidigt inte har någon feber så går man och jobbar. Sjuknärvaro är inget främmande för oss i vården, säger Pia Malmquist.
Hur ser du på risken att smittan når sköra personer?
– Det är normalt att ha infektioner. Den risken har aldrig varit noll. Vi kommer att ha immunsuplimerade människor som riskerar att bli allvarligare sjuka, och det har vi alltid haft. Det hade vi för 2, 3 eller 15 år sedan också. Sjukvården har kunskapen och förutsättningarna med skyddsutrustning och isoleringsrum för att hantera det, säger Pia Malmquist.
Pia Malmquist, överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, säger att det är dags att sluta vara rädd för pandemin.
Hon tycker att restriktionerna för att få ner smittspridningen var rimliga så länge vi inte hade något vaccin mot covid. Nu, när vaccinerna visat sig vara effektiva mot svår sjukdom och död, är situationen en annan.
– Vi har givit alla tillfällen att vaccinera sig. Och alla har inte valt att ta den chansen. Vi lever i en demokrati och de får göra så. Vi kommer att ta hand om alla i sjukvården. Men vi kommer tillbaka till att vi alla riskerar att bli sjuka ibland. Och alla kommer vi att dö. Vi måste se det i ett helhetsperspektiv och vi kan inte fortsätta att leva i panisk rädsla för den här pandemin. Det är inte så att livet är riskfritt, någonsin, säger hon.
Pia Malmquist menar också att det är svårt att se logiken i de regler som införs.
– Jag har svårt att se att det skulle spela någon roll för smittspridningen om vi går hem från krogen klockan 22 eller 23.30. Eller om vi sitter 50 eller 52 i ett sällskap. Vad är egentligen målet med det vi gör just nu? Pandemin kan inte stoppas men den kan hanteras.
UNT har sökt företrädare för Folkhälsomyndigheten, men ingen har haft möjlighet att ställa upp på en intervju. Till Aktuellt sa statsepidemiolog Anders Tegnell i förra veckan att myndigheten ser över vilka restriktioner som är rimliga och hur karantänsreglerna ska se ut.
Anders Tegnell, statsepidemiolog, säger till SVT att Folkhälsomyndigheten för en diskussion om när covid inte längre ska klassas som en samhällsfarlig sjukdom.
– Vi kan inte ha regler på plats som skadar samhället. Man kan tänka sig att bara de med symtom stannar hemma och man kan tänka sig att korta karantänstiden, sade Anders Tegnell till SVT:s Aktuellt.
Det finns också en diskussion på Folkhälsomyndigheten om när man kan ta bort klassningen av covid som en samhällsfarlig sjukdom. Ett sådant beslut kan komma efter att den nuvarande vågen ebbat ut, enligt Anders Tegnell