– När kroppens livsviktiga organ slutar fungera räcker inte alltid vanlig intensivvård, säger kirurgen Kalle Grinnemo på Akademiska sjukhusets thoraxklinik.
Här utförs allt från avancerad hjärtkirurgi till covid-vård. Just nu är två av patienterna på akademiska för svaga för att vårdas i vanlig respirator på intensiven. Då skickas de till thoraxkliniken för att anslutas i så kallade ECMO-enheter. Eftersom varken hjärtat eller lungorna orkar hålla patienten vid liv behövs en maskin som kan pumpa blodet ut ur patientens blodådror, ta ut koldioxiden och syresätta det i en extern, mekanisk lunga innan det förs tillbaka in i kroppen. För att vården ska fungera ges patienten kraftiga mediciner som bland annat tunnar ut blodet, vilket försätter denne i en ännu skörare sits.
– Blodet måste tunnas ut eftersom det är vanligt att det bildas blodproppar när blodet ska ut ur kroppen och sedan in igen, berättar Kalle Grinnemo.
ECMO står för extra-korporeal membran oxygenering. Det betyder ungefär en behandling för konstgjord syresättning utanför kroppen. Det är dyrt, krångligt, och mycket kan gå fel. Därför krävs ett stort team av specialister runt varje patient. Det tar ungefär dubbelt så mycket personal att vårda en ECMO-patient som en "vanlig" intensivvårdspatient. På hela sjukhuset kan man som mest ha tre eller fyra sådana patienter – och thoraxkliniken har 300 anställda som arbetar i skift dygnet runt.
– Patienten måste konstant övervakas och regleras. Det handlar om eskalerad intensivvård för de som har det värst, berättar Kalle Grinnemo.
Resurserna för ECMO-behandling begränsade. Det finns bara några dussin vårdplatser av den här typen i hela Europa. Det har varit en flaskhals under pandemin och Sveriges ECMO-centrum på Nya Karolinska i Solna har tredubblats under pandemin, från 3 till 9. Det krävs bara en handfull svårt sjuka för att beläggningen ska slå i kapacitetstaket. Möjligheten att kunna skicka patienter till Akademiska sjukhuset i Uppsala har varit avgörande. Akademiska sjukhuset och Nya Karolinska har ofta avstämningar om patienter behöver skickas mellan sjukhusen.
– Besluten kring ECMO behandling var svårare under första vågen, då vår erfarenhet var begränsad. Vi har blivit bättre på att göra prioriteringar. Det låter kanske fel men vi måste se på patientens egenskaper för att avgöra. Det är samma sak som att man måste fråga sig om den här patienten kommer klara en lång tid i respirator? Det avgörs från fall till fall, säger Kalle Grinnemo.
Under pandemin krymper resurserna på thoraxkliniken på Akademiska i takt med att antalet covid-patienter på sjukhuset stiger. Centralintensivens kapacitet på åtta patienter slog snabbt i taket under pandemins andra våg, och patienterna var tvungna att portioneras ut på de tre övriga avdelningar som har vårdplatser med respirator – thoraxkliniken, neurointensiven och brännskadecentrum.
Det innebär mycket stora påfrestningar för personalen på thorax som förutom intensivvård ska ta hand om avancerad kirurgi som kräver stora mängder resurser, som exempelvis kirurgi av hjärtan, lungor och vitala blodkärl.
– Det är ett tufft jobb. Men spännande. Man vet aldrig hur en dag ska se ut. Allt kan ändras på väldigt kort tid, säger Kalle Grinnemo.