Från 0 till cirka 100 njurtransplantationer per år. Tekniken på Akademiska sjukhuset, som ansvarar för njurtransplantationer i Mellansverige, har onekligen gått framåt de senaste decennierna.
– Fler levande donatorer och tillgång till effektivare immunhämmande behandling har haft stor betydelseförsvårt njursjuka. Tiden i dialys är plågsam och ger dessutom sämre långtidsresultat för organ- och patientöverlevnad, konstaterar Bengt von Zur-Mühlen, överläkare inom transplantation på Akademiska sjukhuset och ansvarig för 50-årsjubiléet, i ett pressmeddelande.
Under årens gång har allt större andel av njurarna som transplanteras kommit från levande personer.1970 uppgick den siffran till endast tre procent, vilket därefter ökat stadigt till nästan 40 procent 2018. Samtidigt påpekar sjukhuset att bristen på lämpliga organ för transplantation fortfarande är en av de största utmaningarna. Det återspeglas i statistiken. Totalt sett transplanteras cirka 450 njurar per år i Sverige, vilket kan jämföras med 666 individer som väntade på en ny njure vid årsskiftet 2018/2019.
Cirka 15 procent av alla njurar som transplanteras i Sverige skickas inom Scandiatransplant. Scandiatransplant är en organisation för utbyte i Norden som bildades 1969, där numera även Estland ingår.
– Samarbetet är särskilt betydelsefullt när det gäller patienter med HLA-antikroppar (immuniserade patienter), framhåller Bengt von Zur-Mühlen i pressmeddelandet.
På fredag kan du i UNT läsa ett reportage om att det fortfarande är brist på njurdonatorer.