Trycket på Akademiska barnsjukhuset är nu extremt högt. Carolin Lindströms två månader gamla dotter lades in på sjukhuset med RS-virus för snart en vecka sedan. Carolin Lindström beskriver en kaosartad situation.
– Personalen springer och gör ett superjobb, men hinner ändå inte med. Några var nära att bryta ihop när jag frågade hur de har det. Vi har lagts in på ett rum som inte är en riktig sjukhussal som vi delar med en annan familj så att barnen stör varandra, berättar hon.
I korridoren utanför barnakuten, som ligger intill deras vårdavdelning, är det köer med föräldrar och barn som söker vård.
Carolin Lindström säger att de frågat om de inte kan bli flyttade någon annanstans på sjukhuset, men beskedet de fått är att det är fullt överallt.
Övervakningsutrustningen som mäter puls och syresättning har inte kopplats till det centrala larmsystemet.
– De sa åt mig att den här får du hålla koll på i natt, säger Carolin Ekström.
Känner du dig trygg med vården på sjukhuset?
– Tidigare kände jag mig trygg, men jag är inte alls trygg nu. Det här är inte hållbart och helt oacceptabelt, säger Carolin Lindström.
Enligt Kristina Lundberg, avdelningschef på sektionen för akut barnsjukvård vid barnsjukhuset, har man dock inte tummat på patientsäkerheten.
– Det är aldrig så att vi lägger ansvaret för övervakningen av medicinteknisk utrustning på anhöriga. Det måste ha skett ett missförstånd i kommunikationen. Generellt har vi olika nivåer av övervakning, och det är inte alltid som patienterna behöver en central övervakning, säger Kristina Lundberg.
Inga barn har heller lagts i salar som inte är avsedda som vårdrum, enligt barnsjukhusets ledning. Att några barn fått dela rum har dock varit ofrånkomligt. Att flytta ut barn till andra delar av sjukhuset är inte någon lösning, enligt Klas Ekström, verksamhetschef på Akademiska barnsjukhuset. I stället arbetar man med att stärka upp bemanningen för att klara anstormningen.
– Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är det bättre att i första hand arbeta i lokaler och med en basbemanning som är kompetent inom barnsjukvård, säger han.
Man arbetar också tillsammans med 1177 för att föräldrar till barn som inte behöver akutsjukvård ska hänvisas till primärvården eller närakuten.
Grundproblemet är att det en tid varit ett ovanligt stort inflöde av barn med luftvägsinfektioner.
Klas Ekström säger att små barn som drabbas av RS-virus kan bli svårt sjuka och behöva både andningshjälp och sondmatning.
– Infektionsepidemin har blivit explosiv i hela landet. Det vi kunnat se är att den förra säsongen för RS-virus i princip uteblev helt. Och vi vet inte nu om det är en tidig start för säsongen 2022 eller en sen start för säsongen 2021. Ingen kan nu säga hur lång eller hur kraftig den här epidemin blir, säger Klas Ekström.
Den senaste tiden har dubbelt så många barn sökt till barnakuten som normalt. Vid tidigare virustoppar har som mest under ett enskilt dygn 107 patienter sökt vård på barnakuten. Nu har man legat på den nivån under en längre period.
En teori att så många barn drabbas av luftvägsinfektioner är att de som är födda 2020 och 2021 på grund av pandemin inte har genomgått några luftvägsinfektioner alls.
– Man kan fundera på vad det betyder att ett lite barn inte exponeras för infektioner under sina två första levnadsår. De blir immunologiskt otränade, säger Klas Ekström.