Det framgår av de första resultaten av en internationell studie som på söndagen presenterades vid det årliga europeiska benmärgstransplantationsmötet i Lissabon.
– Våra resultat visar tydligt att det är en transplantation av blodstamceller som gör störst nytta för patienter med aggressiv, skovvis förlöpande multipel skleros. Många gånger fler patienter än i dag bör informeras om och ges chansen att välja denna behandlingsform, säger docent Joachim Burman, överläkare vid Akademiska sjukhusets neurologklinik.
Multipel skleros, ms, är en så kallad autoimmun sjukdom där felprogrammerade celler i immunförsvaret angriper och skadar nervceller i hjärnan och ryggmärgen. För de flesta patienter som insjuknar i ms går sjukdomen till en början i vågor, med sjukdomsattacker, skov, följda av mer eller mindre långa sjukdomsfria perioder.
En transplantation med blodstamceller vid ms görs för är att bygga upp ett nytt normalt immunförsvar efter att först ha gett patienten höga doser cellgifter som inte bara dödat de felprogrammerade cellerna som man vill bli kvitt utan också alla normala blodbildande celler i benmärgen.
– Vi och flera andra grupper har tidigare visat att de flesta patienter med ms som genomgått denna tuffa behandling har blivit varaktigt fria från sjukdomssymtom. Men det är först med den nya studien som vi har fått säkra belägg för att denna behandlingsmetod är överlägsen behandling med bromsmediciner, säger Joachim Burman.
Studien omfattar 110 patienter i Chicago, Sao Paolo, Sheffield och Uppsala som under ett år hade haft minst två sjukdomsattacker, skov. Med slumpens hjälp fördelades de på en grupp som fick den tuffa cellgiftkuren i kombination med transplantation av blodstamceller och en lika stor jämförelsegrupp som fortsatte att ta bromsmediciner.
Patienterna i båda grupperna har fortlöpande följts upp med kontroller gjorda av neurologläkare som inte känt till vilken behandling de fått och med med magnetkameraundersökningar av hjärnan.
Även om studien avslutas först efter att alla deltagarna följts upp under fem år verkar det redan nu, efter i medeltal tre års uppföljningstid, stå klart att en transplantation med blodstamceller för de flesta var vida överlägsen bromsmedicineringen.
Resultaten visar bland annat:
Under studiens första år inträffade ett enda skov i transplantationsgruppen jämfört med 39 skov i medicingruppen.
De allra flesta patienterna i transplantationsgruppen har förbättrats såväl fysiskt som psykiskt, till exempel när det gäller handfunktion, gångförmåga, tankeförmåga och livskvalitet, medan patienterna i medicingruppen fortsatt att försämras.
Förändringar i hjärnan, som är typiska för ms och som kan påvisas med magnetkamera, minskade och försvann ibland helt hos patienterna i transplantationsgruppen, medan de som fick bromsmediciner för det mesta fick fler inflammationshärdar i hjärnan.
Mer än hälften av patienterna som fick bromsmediciner försämrades så mycket att de efter en tid fick "byta" till en transplantation med blodstamceller – varpå de förbättrades nästan lika mycket som patienterna i den ursprungliga transplantationsgruppen.
Under en tid efter behandlingen med cellgifter och stamcellstransplantation har patienten inget immunförsvar och måste hållas isolerad på grund av den höga infektionsrisken och även efter tiden på sjukhuset följer flera månaders sjukskrivning.
– Riskerna är numera dock inte högre än efter till exempel ett höftledsbyte eller en fetmaoperation. Ingen av patienterna i studien dog i anslutning till behandlingen och ingen fick egentligen någon riktigt allvarlig biverkan, säger Joachim Burman.
Studien har letts att professor Richard Burt vid Northwestern university medical school i Chicago, som presenterade resultaten vid benmärgstransplantationsmötet i Lissabon. Burt finns med på tidskriften Scientific American topp 50-lista över personer som betyder mest för att förbättra mänsklighetens villkor.
Fotnot: Ida Berner var döende i aggressiv ms när hon 2004 blev Skandinaviens första patient med sjukdomen att behandlas med en transplantation av blodstamceller.
Här kan du läsa om transplantationen och hur hon lever i dag.